Pärlkrona
Detta ser ut som ett verk av en människa med väldigt lite att göra om dagarna. Men tvärtom! Efter en veckas ihärdigt pärlande på kvällarna framför TV:n, rensning av barnens pärlburk och plundning av påbörjande pärlplattor och gamla halsband blev den äntligen klar. Pärlkronan! Nu hänger den i barnrummet och lyser upp dagarna med sin kitchighet.
Material:
Lampskelett
Lampsladd (trädd igenom en tygkorv jag sytt själv)
Pärlor
Fiskelina
Tålamod
Portätt i pärlor
Det tog sin lilla tid och var väldigt pyssligt, men jag och Estrid satt några kvällar och pärlade ihop och tillslut var tavlan klar! Som ni ser skriver man ut en färgmall där varje pärla har ett nummer. Sen är det bara följa den när man lägger. Tavlan jag gjorde var i fyra stycken pärplattor som ni ser ovan, som jag sedan monterade ihop.
Klart! Det häftigaste tycker jag är om man tittar på tavlan på avstånd. Då ser man faktiskt att det inte är vilken bebis som helst, utan söta lilla Moa bland alla pärlor!
Jag tror inte jag visat er denna ännu? När jag fick äran att bli fadder till lilla Moa, gjorde jag en tavla av henne i pärlor. Sedan dess har jag inte gjort något mer med Photopearls, men är sugen på att ta en bild av Estrid och Signe och göra som tavla. Måste styra upp våra foton och taveluppsättningen här hemma... Snart ska det fyllas på med foton på lillebror, kanske gravidmagen och uppdatera bilderna på tjejerna. Kanske ska passa på att göra något av pärlor då? Ja, ideérna är många...
Hemodlat
Tomater, basilika och dill växer på fönsterbrädan i köket.
Våra små odlingar växer för varje dag som går. Estrid är mäkta solt över att de fröna hon petade ner i jorden för tre veckor sedan redan skjutit sån fart. Hon och Signe har tävling om vems frön som växter snabbast (Estrid sådde basilika och Signe dill) . Basilikan var snabbast upp, men nu har dillen växt ikapp och de är jämt lopp!
Vårplantering
Plantering inomhus, eftersom våren verkar dröja...
Tre saker som jag önskat hinna göra under påskhelgen för att den ska kännas både rolig och nyttig.
1. Blogga ikapp.
2. Packa sålda saker på Tradera.
3. Plantera om mina pelagoner.
Nu har jag hunnit med allt! Vilken bra ledighet. Lugn och skön har den varit också. Framför allt så har plantering en lugnande inverkan på mig. Jag är varken bra eller kunnig, men jag gillar det ändå. Nu har mina vintertrötta pelargoner fått ny jord och 16 nya sticklingar har fått chans till egna liv. Jag har märkt dem med nya namnlappar så jag vet från vilken blomma de härstammar. Det blir liksom barnbarn till de plantor jag tog hand om från mormor och farmor förra sommaren! På fönsterbrädan är basilika-, tomat-, persilje- och dillfrön satta att gro, så nu fattas bara vårvärmen. Så kom igen nu våren! Vi väntar på dig.
Signe fick en egen låda att sätta sina tomatfrön i, men det var ungefär så länge hennes tålamod räckte. Flickorna är väldigt olika på det viset. Estrid har enda sedan hon var liten kunnat sitta i timmar och roa sig med tidkrävande pyssel med hög koncentrationsnivå, medans Signe tröttnar snabbt om det inte händer något nytt. Därför blev det jag och Estrid som fick avsluta planteringen. Då hade både T-rex och en noshörning fått egna grottor, och blommorna nya krukor att växa i.
Hemligt projekt
Ett kreativt flow sa vi. Jag är ju minst sagt bred i mitt intresse för pyssel och skapande. Vare sig det är att sy kläder, göra gipsfigurer, handarbeta, måla glas, scrappa eller göra smycken så roar det mig. Nu senast har jag ramlat över en ny variant av något så basic som att lägga pärlplattor. När jag hittar något sånt är jag inte sen att prova. Snabbt in på Panduros hemsda och klickar hem ett eget startkit med Photopearls. Jag behöver snart ett eget hobbyrum här hemma tror jag...
Men detta är fortfarande ett hemligt pojekt, så jag säger inte mer än så just nu. Ni får se när det är klart!
/ PysselPauline
Där det växer finns livet.
Ett nytt intresse. Växter. Jag har på sistonde planterat mycket och farcinerats av vilka skapelser som kan komma från ett litet frö. Nu räcker inte fönterbrädorna till längre åt basilika, pelargoner, sticklingar, tomater och paprikaplantor, så nu har de fått flytta ut. Sommarvärme eller ej, det är snart juli så mina plantor ska vara utomhus!
Jag har aldrig någonsin intresserat mig för detta förut. Men det är kul. Jag mår bra av att vattna mina plantor och se att de växer. Det känns skönt att trycka till jorden kring en liten stickling så att den står upp själv. Se hur den sedan blir stadigare och stadigare och tillslut har brett ut ett eget litet rotsystem runt, runt i krukan. Mina sticklingar är mina bebisar. Någon sa att man blir lyckligare av att ge till andra. Jag tror att min plant-lycka spelar på den strängen.
Nu i helgen gjorde jag en räddningsaktion på ett par pelargoner ifrån farmors tomma lägenhet. Jag har friserat dem och tagit sticklingar. En modersplanta fick fem sticklingsbebisar. Jag ha givit dem en ny möjlighet till liv. Liv. I mitt fönster finns nu en liten del av något som farmor vårdat med sina egna händer. En liten del av hennes kärlek. Det är fint på något vis. En symbol för att livet alltid går vidare.
Förut tog jag hem några i från min mormor också, och det ska bli spännande att se vad de alla har för färg. I fönstret trängs nu alla för att vända sina blad mot solens ljus. Likt ringmärkta fåglar har de fått ett band runt stammen märkt med antingen "GRETA" eller "BERIT". Mormor och farmor. När de växer upp vill jag inte blanda ihop vem som är vem, så det är bäst att skilja dem åt reda nu.
Det kanske låter löjligt, men det här med växter har verkligen blivit en grej för mig. Terapi. Nu har det även blivit ett stätt att göra av sorgen och saknaden. Jag antar att jag behövde det.
Glad Påsk!
Påskafton. Vi brukar inte fira påsken nå värst, men ändå är det ett ganska trevligt jippo för barnen och en anledning för släkten att samlas och umgås. Påsken är en sån där lagom okomlicerad högtid med massor av vårkänsla. Det gillar jag. Just det, det är en bra anledning att äta mycket godis också. Icke att förglömma.
Klockan är inte ens 11:00 men vi har redan hunnit med massor. Sminkat två söta påskkärringar, planerat frön, gjort egen senapssill och haft en kladdig äggmålning. I år fick Signe göra sitt allra första ägg! Ni vet ju att jag gillar att dokumentera de barnen gör, så också deras första äggkonstverk. Estrids första ägg hade gått sönder, så jag gjorde en räddningsoperation med superlim och jag hoppas det håller. Åtminstonde sådär en 20 år till. Vi får väl se. Min mamma har sparat det första ägget jag målade, och det är ju ganska häftigt att ha kvar faktiskt!
Strax ska hela familjen tvagas för att sen åka till Stockholm och äta påskmiddag. Vi har blivit bjudan hem till min bror och hans sambo. Hoppas ni också får en fin helg. GLAD PÅSK!
Handmade
Här är resultatet av besöket i glasblåseriet. En handblåst, charmigt ocentrerad och alldeles ljuvligt rosa glasskål! Jag är så stolt över den. Det är min finaste ägodel tror jag.
Blåsa glas
I helgen var jag och mina två börder och infriade våra julklappar - prova på glasblåsning. Vi fick detta av pappa, och när vi kom dit kunde han inte låta bli så han blåste också en skål. Jag har alltid imponerats av glasblåseri. Det är en helt egen konstform och ett häftigt material. Därför har jag verkligen sett fram emot att få testa om jag kan få en glödande liten klump av glas att bli något fint!
Det var svårt, varmt och krävde mycket koncentration men med lite assistans så lyckstade jag faktiskt forma till en skål till slut. Kreativ som jag är visste jag redan innan exakt hur min skapelse skulle se ut, men när jag väl började förstod jag att jag fick vara nöjd om jag överhuvudtaget lyckades få till något som liknade en skål.
Just nu står den på kylning på glasblåseriet (kyls långsamt ner under flera dagar från 480 grader) så jag har själv inte kunnat granska den. Men jag tror den blev fin. Det är min skål i mitten som ni ser tar form när jag trycker ut kanterna. Den är rosa krackelerad och lite charmigt ocentrerad. Så fort jag får hem den måste ni se den!
Vad ska jag ha den till? Som en godisskål såklart!
Boken om min blogg
När är den här! Som jag längtat!
Utan att överdriva kan jag tala om att jag lagt ner sjukt mycket tid på detta. Jag har valt ut inlägg, klippt in texten, parat ihop tid och datum med varje rubrik, format typsnitt och storlek, lagt in bilder och sist men inte minst laborerat med alla dessa hundra bollar på samma gång för att få varje sida snyggt komponerad.
Men ur tid och kärlek föds oftast något bra. Jag är skitnöjd med boken. åh, ni skulle behöva hålla och bläddra i den för att förstå! Den känns proffsig och lyxig med det hårda omslaget samtidigt som den är lika personlig som en bit av mitt hjärta.
Sedan boken kom hem i brevlådan har jag upptäckt en sak. Ett tryckt ord är mer värt än ett cyberspaceord. Även om min blogg legat ute för allmän beskådan i flera år och det jag skriver läses av personer som ja aldrig i mitt liv träffat, känns det som jag håller distans. Annat är det att lägga den här boken i någons händer och säga "Vill du läsa lite ur min blogg?". Helt plötsligt känns allt mer privat, mer utlämnande, mer som mig.
Det är ganska häftigt. Helt plötsligt förstod jag värdet av det som faktiskt finns innan för pärmarna.
Tillverkad: Fuji - kvadratisk fotobok 20cm x 20cm
Pris: 821 kr
Antal sidor: 120 st
En bränd plåt
... kanske går att göra något roligt av? Vi gillar ju pyssel och nya idéer här hemma. Skulle vara kul att sätta ihop detta till en alternativ jultavla med de färgade homoparet bland andra. Black Beauty kanske också kan vara med på ett hörn?
Bloggen som inbunden bok.
Här var det dött. Tänk att jag varit ledig en hel vecka nu utan att knappt blogga någonting. Man skulle kunna tro att bloggen håller på att dö ut - men icke. Jag har bara pysslat med ett annat bloggprojekt. Jag håller nämligen på att göra en inbunden bok av mina fyra bloggår hittills!
Det tar tid vill jag lova. Närmare 1500 inlägg ska batas ner och matchas med bilder till en prydlig bok på 120 sidor. Tanken med det hela är att föreviga min offentliga dagbok och göra något fint och roligt av den enorma tid och energi jag faktiskt lagt ner på bloggande. Jag försöker välja inlägg som skildrar både vår vardag, mina tankar om barnens uppväxt, deras utveckling, framtidsdrömmar, endel beskymmer, funderingar och lite pyssel ovanpå det. Ja. Allt som min blogg är helt enkelt.
Här är ett uppslag. Jag gör boken precis som man beställer en fotobok. Layouten gör jag själv och blandar text och bilder som jag vill.
Boken ska tryckas i tre exempaler. En ska jag ha själv och varsin bok ska mina döttrar få. En dag har ju Estrid och Signe blivit unga damer som likt alla andra ungdomar känner sig ensamast i världen med deras tankar om livet och framtiden. Vid den tidpunkten kommer jag vara en tant i deras ögon, och kanske vill de inte prata om allt med mig. Då hoppas jag de har kvar boken om min blogg där de kan läsa hur jag kände och tänkte när jag var ung. Kanske kan de känna igen sig, förstå hur jag tänkte och se hur vårat liv såg ut när de växte upp.
Eller om cyberspace havererar och tar min blogg med sig i fallet samtidigt som jag dör i en olycka. Då hoppas jag de kommer uppskatta min bloggbok! Jag lägger ner all kärlek jag har på detta projekt, så det måste bli bra.
I kväll ska jag däremot ta en paus från allting och gå på fest med mina kollegor. Det ser jag framemot!
Det tar tid vill jag lova. Närmare 1500 inlägg ska batas ner och matchas med bilder till en prydlig bok på 120 sidor. Tanken med det hela är att föreviga min offentliga dagbok och göra något fint och roligt av den enorma tid och energi jag faktiskt lagt ner på bloggande. Jag försöker välja inlägg som skildrar både vår vardag, mina tankar om barnens uppväxt, deras utveckling, framtidsdrömmar, endel beskymmer, funderingar och lite pyssel ovanpå det. Ja. Allt som min blogg är helt enkelt.
Här är ett uppslag. Jag gör boken precis som man beställer en fotobok. Layouten gör jag själv och blandar text och bilder som jag vill.
Boken ska tryckas i tre exempaler. En ska jag ha själv och varsin bok ska mina döttrar få. En dag har ju Estrid och Signe blivit unga damer som likt alla andra ungdomar känner sig ensamast i världen med deras tankar om livet och framtiden. Vid den tidpunkten kommer jag vara en tant i deras ögon, och kanske vill de inte prata om allt med mig. Då hoppas jag de har kvar boken om min blogg där de kan läsa hur jag kände och tänkte när jag var ung. Kanske kan de känna igen sig, förstå hur jag tänkte och se hur vårat liv såg ut när de växte upp.
Eller om cyberspace havererar och tar min blogg med sig i fallet samtidigt som jag dör i en olycka. Då hoppas jag de kommer uppskatta min bloggbok! Jag lägger ner all kärlek jag har på detta projekt, så det måste bli bra.
I kväll ska jag däremot ta en paus från allting och gå på fest med mina kollegor. Det ser jag framemot!
Gipsavgjutningar i Play-doh
Det här har jag och Estrid ägnat hela dagen åt - gipsavgjutningar! Det är tradition här hemma att en gång om året föreviga händer och fötter, och denna gång blev också den första för Signe. Det är så kul att spara! Jag är lite ut av en sucker för dokumentation av barnens utveckling (därav denna blogg), så detta är verkligen något jag älskar att pyssla med och sedan spara för att se tillbaka på!
Avtryck 2008
Avtryck 2009
Avtryck 2010
Avtryck 2011 (detta inlägg!)
Men den här gången testade jag något nytt. Tidigare har jag använt trolldeg, men nu testade jag Play-doh. Vilken skillnad! Med trolldegen måste jag ju "baka" avtrycken i ugnen för att få de hårda, och sedan hälla i gips. Det tar lång tid och man har bara en chans på sig att få det bra eftersom trolldegen är förbrukad efter en gång. Med Play-doh kan man i stället göra sitt avtryck och direkt hälla i gips, vänta sedan en timme och avtrycket är klart! Degen är det bara knåda ihop igen för att göra nya avtryck om man vill. Jag blev så till mig att jag började plocka fram ponnyhästar, krokodiler, hundar och andra plastdjur och gjorde gipsfigurer som Estrid målade med vattenfärger. Hur kul och enkelt som helst!
Det enda man kan tänka på är att Play-dohn blir superkladdig och ibland fastnar på gipsavgjutningen, men det är bara skölja under varmt vatten så försvinner det. Dessutom blir Play-dohn väldigt blöt av vätskan i gipset, men låter man klumpen ligga framme en stund och torka till efteråt är den som vanligt och går att använda igen.
Men det absolut bästa är detaljerna man får av Play-dohtrycken! Se vilken skillnad. Man kan till och med se tydliga veck i handen, rynkorna under hålfoten och näst intill fingeravtrycken. För att få fin form på avgjutningarna tog jag en tésil (man tager vad man haver!) och slipade lite runt kanterna så de blev runda och fina.
Grymt. När allt är klart ska Estrids och Signes första avtryck pryda ett tittskåp på väggen. Blir nog bra!
Från lastpall till bokhylla
Vad ser ni när ni tittar på de här lastpallarna?
När jag för ett par månader sedan jag gick den vanliga veckorundan inne på mataffären såg jag någa lastpallar uppställda mot en vägg. Men jag och mitt kreativa sinnelag såg inte enbart lastpallar, utan också ett par bokhyllor till barnens rum!
Och på den vägen är det. För att ge liv åt mina ideér letade jag upp två pallar hemma hos pappa, sandpapprade och målade dem vita (var sugen på turkos, grön eller rosa men fegade ur och körde den stilrena varianten), måttade till hyllplan och fäste i "holkarna", fixade en säker upphängning och ställde dem mot väggen. Klart! Sen är det bara fylla med böcker. 
Förutom att det tog en hel evighet att måla dem, var det ett ganska enkelt projekt från lastpall till färdig hylla. Jag tycker om allt blanda gammalt och nytt, och detta ger verkligen rummet en mer genuin känsla. Varenda shabby chick inspirerad heminredare landet över kommer skita på sig när de ser min geniala uppfinning. Alla Estrids 152 böcker ryms inte, men gott och väl så många som hon behöver ha framme. Dessutom kan hon bläddra bland dem som på barnbiblioteket. Alltså se böckernas framsida vilket är mycket roligare för små barn. Bättre kan det inte bli!
Veckotalva
Vi gillar ju att pyssla i det här hemmet. Jag har länge haft en idé om att göra en "vardagstavla" till Estrid, där hon själv får vara med och bestämma hur hennes dagar ska se ut samtidigt som den hjälper henne att få bättre tidsuppfattning.
Tanken är ganska enkel. Jag vill att vi tillsammans med henne ska kunna spika olika aktiviteter för den kommande veckan och sätta ut dessa på en pedagogisk tavla. Därefter kan hon själv följa veckan som går och känna sig medveten och delaktig. Just nu handlar tavlan om maträtter, men det är ju bara fantasin som sätter gränser för vilka saker man vill kunna sätta upp! Tänker också göra några bilder på roliga aktiviteter och en bild på Johan som symboliserar när han kommer hem från jobbet. Eftersom han jobbar borta en hel vecka nu känns det viktigt att hon tydigt se och få en uppfattning om när han kommer hem igen!
Jag började med att köpa en kokbok på loppis som vi klippte alla bilder ur. Sen laminerade (bästa maskinen man ha) vi utklippen och fäste en liten bit självhäftande magnet på baksidan. Vips så hade vi alldeles egna kylskåpsmagneter! Efter det var det bara göra själva veckotavlan och placera ut magneterna. Klart!
Det fick inte på fem minuter att slänga ihop den, om jag säger så. Men det var det värt! Idag när vi kom hem från dagis gick hon fram till tavlan och sa "Vi ska ju äta köttbullar idag mamma. Har du handlat det?". Min mardröm är ju att ungarna i tonåren ska bli slackers som skiter i hushållet och inte vill delta, så jag hoppas väl lite gran att detta ska lägga en god grund för känslan "alla i familjen hjälps åt" i stället för att "mamma och pappa sköter allt och jag skiter bryr mig inte". Nu är Estrid 3½ år så jag förstår ju att detta ligger långt fram i tiden. Men ändå. Framtiden pågår hela tiden och man ska ju leva som man lär.
En riktigt kul idé! Estrid uppskattar den! Hon har själv valt att det blir paprika till chili con carnen i morgon. Tror detta hjälper henne att få bättre uppfattning om dagarna och mer intresse för just mat, som vår tavla handlar mest om. Lättare för oss också att handla när man har en grund att utgå ifrån!
Tanken är ganska enkel. Jag vill att vi tillsammans med henne ska kunna spika olika aktiviteter för den kommande veckan och sätta ut dessa på en pedagogisk tavla. Därefter kan hon själv följa veckan som går och känna sig medveten och delaktig. Just nu handlar tavlan om maträtter, men det är ju bara fantasin som sätter gränser för vilka saker man vill kunna sätta upp! Tänker också göra några bilder på roliga aktiviteter och en bild på Johan som symboliserar när han kommer hem från jobbet. Eftersom han jobbar borta en hel vecka nu känns det viktigt att hon tydigt se och få en uppfattning om när han kommer hem igen!
Jag började med att köpa en kokbok på loppis som vi klippte alla bilder ur. Sen laminerade (bästa maskinen man ha) vi utklippen och fäste en liten bit självhäftande magnet på baksidan. Vips så hade vi alldeles egna kylskåpsmagneter! Efter det var det bara göra själva veckotavlan och placera ut magneterna. Klart!
Det fick inte på fem minuter att slänga ihop den, om jag säger så. Men det var det värt! Idag när vi kom hem från dagis gick hon fram till tavlan och sa "Vi ska ju äta köttbullar idag mamma. Har du handlat det?". Min mardröm är ju att ungarna i tonåren ska bli slackers som skiter i hushållet och inte vill delta, så jag hoppas väl lite gran att detta ska lägga en god grund för känslan "alla i familjen hjälps åt" i stället för att "mamma och pappa sköter allt och jag skiter bryr mig inte". Nu är Estrid 3½ år så jag förstår ju att detta ligger långt fram i tiden. Men ändå. Framtiden pågår hela tiden och man ska ju leva som man lär.
En riktigt kul idé! Estrid uppskattar den! Hon har själv valt att det blir paprika till chili con carnen i morgon. Tror detta hjälper henne att få bättre uppfattning om dagarna och mer intresse för just mat, som vår tavla handlar mest om. Lättare för oss också att handla när man har en grund att utgå ifrån!
Inbjudningar
Nu är inbjudningskorten till Signes namngivning i stort sett klara. Det blev en fin liten skara på 38 kuvert med hjärta och rosett. Det tog sin tid. Namngivningen äger inte rum fören till sommaren, men jag vill vara ute i god tid när det gäller det kreativa arbetet. Det är ju trots allt inte bara inbjudningar, utan även ett intresse för mig som jag gärna lägger ner tid och kärlek på.
Estrid var nyfiken på vad som stod i korten så jag läste inbjudningstexten. Efter en stund hör jag hur som sitter med en kort framför Signe och läser vad som, enligt henne, står:
"Välkommen Signe! Kom till mig i juli, då ska jag operara dig. Önskar Estrid."
Haha. Vad får hon allt ifrån?
Det har varit en pysslig dag. Dels har jag gjort de här korten men också en veckotavla till Estrid. Tänkte visa den i morgon, för nu är jag så trött så ögonen strejkar. Godnatt!
Stolsdynor till tjejerna
Vilken lång dag det varit! Vi har gjort en hel del. Bland annat har jag rännt hela förmiddagen på stan i jakt på material till några sittdynor till barnens matstolar. Eftersom vi inte ha några, och Signe behövde lite stöd för att kunna börja använda sin tänkte jag fixa det. Hade en idé om att sy egna av vaxduk (av praktiska skäl och matkladd), och när vi gick i affärerna växte idén fram om hur de skulle se ut. Kul att inspireras!
Jag kärade ner mig i helt denna blommiga vaxduk från Hemtex! Den är som ett vanligt vackert tyg, men också sådär plastig som jag ville ha det för att enkelt kunna torka av. Knytningarna är inga konstigheter och i stället för att köpa nytt skumgummi gick vi till Katthemmets loppis och köpte några gamla stolsdynor och plundrade på innehåll. Billligt och bra.
Jag är inte helt klar, men jag har pysslat med projektet från morgon till kväll i stort sätt. Det är därför det hunnit blivit mörkt tills jag syr Signes dyna längst ner.. Det som fattas är att sy igen några sömmar och fästa ytterligare några sidenband. Men jag blev väldigt nöjd! Kul att man kan ha det fint (och praktiskt) hemma fast man har kladdiga barn.
Jag syr inte efter mönster utan måttar själv på stolen och kör sen på fri hand. Därför är det lite svårt att visa hur jag gjort. Som ni ser har Signes stol två möjligheter, antingen med rygg- och armstöd eller endast sittdynan. Det sistnämnda blir utmärkt när hon blir större och inte längre behöver stöd runt omkring.
Trött som döden är jag nu. Det är inte lätt att ha syverkstad, handla, fixa mat och ombesörja två barn samtidigt. Karln i hushållet jobbar natt nu och går och lägger sig när jag och barnen stiger upp på morgonen. Därför är jag själv med dem, men det funkar bra. Ja, så pass bra så jag kan göra sånt här också.
Nu kallnar mitt té. Vi hörs. Puss & godnatt! ♥
Jag kärade ner mig i helt denna blommiga vaxduk från Hemtex! Den är som ett vanligt vackert tyg, men också sådär plastig som jag ville ha det för att enkelt kunna torka av. Knytningarna är inga konstigheter och i stället för att köpa nytt skumgummi gick vi till Katthemmets loppis och köpte några gamla stolsdynor och plundrade på innehåll. Billligt och bra.
Jag är inte helt klar, men jag har pysslat med projektet från morgon till kväll i stort sätt. Det är därför det hunnit blivit mörkt tills jag syr Signes dyna längst ner.. Det som fattas är att sy igen några sömmar och fästa ytterligare några sidenband. Men jag blev väldigt nöjd! Kul att man kan ha det fint (och praktiskt) hemma fast man har kladdiga barn.
Jag syr inte efter mönster utan måttar själv på stolen och kör sen på fri hand. Därför är det lite svårt att visa hur jag gjort. Som ni ser har Signes stol två möjligheter, antingen med rygg- och armstöd eller endast sittdynan. Det sistnämnda blir utmärkt när hon blir större och inte längre behöver stöd runt omkring.
Trött som döden är jag nu. Det är inte lätt att ha syverkstad, handla, fixa mat och ombesörja två barn samtidigt. Karln i hushållet jobbar natt nu och går och lägger sig när jag och barnen stiger upp på morgonen. Därför är jag själv med dem, men det funkar bra. Ja, så pass bra så jag kan göra sånt här också.
Nu kallnar mitt té. Vi hörs. Puss & godnatt! ♥
Basiclinne till amningslinne!
Kolla vilket smart amningslinne! http://www.lovelymama.se/amning/tusen-bla-anna-amningslinne-1
Kan ju inte vara speciellt svårt att göra själv? Bara köpa ett basiclinne och måtta på sig själv vart hålet ska sitta. Av tyget man klipper bort gör man den lilla ställbara remmen i mitten. Jag hade inget sånt när jag ammade Estridh och minns att jag kände mig väldigt naken om man någongång blev tvungen att dra upp hela tröjan och visa rygg/mage. Med denna under slipper man ju precis det!
Det ska jag nog roa mig med. Sen är det ju bara hoppas att amningen går lika bra som sist!
Kan ju inte vara speciellt svårt att göra själv? Bara köpa ett basiclinne och måtta på sig själv vart hålet ska sitta. Av tyget man klipper bort gör man den lilla ställbara remmen i mitten. Jag hade inget sånt när jag ammade Estridh och minns att jag kände mig väldigt naken om man någongång blev tvungen att dra upp hela tröjan och visa rygg/mage. Med denna under slipper man ju precis det!
Det ska jag nog roa mig med. Sen är det ju bara hoppas att amningen går lika bra som sist!
Gips
Mitt årliga Estridhpyssel - gipsavjutningar! Det har ju blivit lite utav en tradition att göra detta varje sommar, för att se hur hennes händer och fötter växer. Tyvärr gjorde jag ju inte den första avjutningen förren hon var 8 månader, det hade varit kul att ha enda i från att hon var nyfödd.
Men se var hon vuxit! Det är så häftigt att det är samma hand och fot som vuxit och blivit större, och större och större. Jag ska bara hitta någon bra djupram eller liknande att montera dessa i. Förr eller senare kommer de gå sönder i den lådan de ligger i dag.
Men se var hon vuxit! Det är så häftigt att det är samma hand och fot som vuxit och blivit större, och större och större. Jag ska bara hitta någon bra djupram eller liknande att montera dessa i. Förr eller senare kommer de gå sönder i den lådan de ligger i dag.
Från vänster till höger, avtryck som är gjorda sommrarna -08, - 09 och -10. Den minsta ser verkligen ut som en knubbig bebishand, medan den störta är mer en barnhand.
Likadant med fötterna! De minsta är när Estridh var 8 mån, den mellersta när hon var 1 år + 8 mån och den längst till höger nu när hon är 2 år + 9 mån.
Sen tog jag en degklump som blev över och tryckte in Estridhs tår. Det visade sig bli den häftigaste skulpturen tycker jag!
Gillar att man ser naglar och alla små veck under tårna. Det är ju sånt här man kommer ha glömt när hon blir stor! Jag har ju redan glömt hur pyttiga hennes nyfödda små fingrar och tår var...
Kökslampa
Förresten, har jag sagt att vi byggt en egen lampa? Förra helgen bestämde sig jag och Johan efter ett års avsaknad av kökslampa för att bygga en själv. Jag trodde nog att den skulle bli superbillig, vilket den inte blev då vi valde en massa extra finesser som drog up budgeten något. Men nu är den väldigt unik! Dessutom är det roligt att ha en "möbel" som man byggt tillsammans :)
Inspirationen kommer från min bror och hans tjej som byggt en lampa enligt samma princip, med samma skärmar. Brädan hittade vi bakom huset sen målade jag och Estridh den tillsammans. Johan skötte eletroniken och efter lite pillande och monterande av skärmar så var det klart! Det tog typ hela dagen. Men vi blev nöjda! Brädan i taket ska nog få sig en till omgång färg, sen är den precis så som vi tänkt oss!
Tänk att så lite kan göra så mycket. Bara tack vare denna kökslampa är det mycket roligare på en gång att hålla snyggt på köksbordet. Hoppas det håller i sig! Jag har i allafall varit duktig ikväll och damsugit, torkat golven, skurat toaletterna, plockat ur diskmaskinen, tvättat, vattnat blommorna i trädgården och sorterat bland Estridhs skor. Allt för att hon och jag ska ha hela dagen fri i morgon och bara umgås! Jag har lovat henne barnloppis följt av 4H-gården, hon skrek rätt ut av glädje :)
Nu ska jag krypa ner bredvid henne i soffan och kolla på Katten Gustav innan det är läggdags. Puss & god natt! ♥
Inspirationen kommer från min bror och hans tjej som byggt en lampa enligt samma princip, med samma skärmar. Brädan hittade vi bakom huset sen målade jag och Estridh den tillsammans. Johan skötte eletroniken och efter lite pillande och monterande av skärmar så var det klart! Det tog typ hela dagen. Men vi blev nöjda! Brädan i taket ska nog få sig en till omgång färg, sen är den precis så som vi tänkt oss!
Vad skulle man göra utan en karl i huset?
I stället för att använda vanliga plastsladdar köpte vi en tvinnad sladd som var inklädd. Det är detaljerna som gör't!
En annan detalj är rörstumpen som sitter alldeles ovanför skärmen. Den döljer skarven på sladden med ger samtidigt ett snyggt helhetsintryck!
Johans lilla hantverk på baksidan av lampan.
Klart! Den är såklart mycket finare i verkligheten än vad som går att fånga på bild. Men jag gillar den!
Tänk att så lite kan göra så mycket. Bara tack vare denna kökslampa är det mycket roligare på en gång att hålla snyggt på köksbordet. Hoppas det håller i sig! Jag har i allafall varit duktig ikväll och damsugit, torkat golven, skurat toaletterna, plockat ur diskmaskinen, tvättat, vattnat blommorna i trädgården och sorterat bland Estridhs skor. Allt för att hon och jag ska ha hela dagen fri i morgon och bara umgås! Jag har lovat henne barnloppis följt av 4H-gården, hon skrek rätt ut av glädje :)
Nu ska jag krypa ner bredvid henne i soffan och kolla på Katten Gustav innan det är läggdags. Puss & god natt! ♥
