Systrarna 6 månader



Dessa bilder är tagna när de båda är 6 månader gamla. Mina vackra, underbara små pärlor! ♥ 


För ½ år sedan

För ½ år sedan såg våran familj ut så här. Den stolta pappan och storsystern kom och hämtade mig och nyfödda Signe på BB. Vi stannade ju ett par dagar då Signe bajsat i fostervattnet och de vill ha lite extra koll med tanke på infektionsrisken. Men när vi väl blev utskriva från BB var jag så glad att äntligen få åka hem! 

Det är så sjukt vad tiden gått fort! Att Signe vuxit på sig är ju ganska uppenbart, men det som är kul är att se vad mycket som hänt med Estrid under dessa 6 månader. Det märks verkligen att hon blivit större, hennes tal och allting. Häftigt!



bb by pillemin


En Signefilm!

Detta blir då första gången ni får se Signe in action så att säga? Kul!
Här är hon. Min fina, mysiga, knubbiga lilla bebis. Min solstråle! ♥



signe6månader by pillemin


De viktigaste personerna i mitt liv!


Bebis

Jag jobbade i veckan som var. På lunchen sprang jag hem i snålblåsten för att hinna amma Signe. Men när jag öppnade dörren såg jag hur hon satt och slevade gröt för fullt och var så nöjd. Och där stod jag med mina nyss så oumbärliga pattar och trodde att jag var något. Kaffepappan och den kladdiga grötbebisen hade det tydligen rysligt trevligt ändå, utan tuttemjölk. Den långa frigörelsen har börjat. På gott och ont. 

Förresten så njuter jag av bebistiden med Signe på ett annat sätt än när Estrid var liten. Då ville jag att Estrid skulle skynda på med allt och bli stor fort. Men nu njuter jag av att ha en liten knubbig bebis igen och hon får gärna åla runt på golvet ett bra tag till :) Det kanske blir så när man har två barn och någonting att jämföra med. Man förstår hur otroligt fort det går, därför har man inte lika bråttom. Nu kan jag verkligen uppskatta dem båda två, men på olika sätt. Min fina, fina små flickor. Bäst i världen! ♥




En liten bakåtsträvare

Vi har fått en ålare här hemma. En bakåtsträvare. Jag har ju sätt att Signe står på alla fyra och gungar, snurrar runt och gravlar omkring i sitt babygym, men hon har inte tagit sig några längre sträckor. Ännu.

Men igår när jag stod i köket och diskade hände något kul. Signe låg i gymmet och Estrid badade sina leksaksdjur i handfatet på toan. Efter en stund gick in i vardagsrummet för att kolla till bebisen, och fick mig en chock när jag höll på att snubbla över henne inne i köket! Jag stannade upp och tänkte "VA? Hur kan du ligga här?". Men sen såg jag hur som ställde sig på armarna och sköt sig själv baklänges. Över tröskeln och allt. Haha... 





Tillslut backade hon in i ett hörn och då var det roliga över. Om hon bara kunde komma på att man kan dra sig framåt i stället för att skjuta ifrån bakåt så går det nog undan sen. Men alla sätt är bra utom de dåliga! Det är nog en tidsfråga innan hon kryper nu.

Från smakportion till riktig portion



Ungefär så här mycket äter Signe en gång om dagen (eller uppdelat på två gånger). Fast hon ammar lika mycket som förut. Bara under den här veckan vi börjat med mild havregröt har hon blivit jätteduktig att äta! Hon gapar så gott hon kan när skeden kommer och verkar gilla det. 

Väldigt praktiskt när jag jobbar, eftersom hon aldrig varit speciellt imponerad av flaskmatning och framför allt inte ersättning. Det har ju funkat det också, men det är mycket lättare att få i henne gröten. Bra bra!

BVC och vaccination

Nu har bebisen fått sina två 5-månaders sprutor. Stackars liten, när det var dags för den andra sprutan visste hon vad som väntade och började gråta redan när hon såg barnmorskan plocka fram nålen. Men det gick bra. Lite mys i pappas famn så kändes det bättre.

Barnmorskan sa att Signe är väldigt medveten om sin omgiving för sin ålder. Att hon har hög integritet. Efter att sprutorna var tagna tittande bebisem med misstänksam blick på barnmorskan, som om hon inte riktigt var att lita på. Och det är klart, skulle någon sticka mig på det viset skulle jag också vara skeptisk till dennes leenden och vänliga prat.  

Sen är hon duktig med motoriken. Stark och stadig i kroppen. Bra på att hålla i olika föremål och stå på alla fyra. När det gäller vikten på har kurva börjat plana ut. Eftersom hon blivit mer aktiv så lägger hon inte på sig lika mycket som förut. Exakt så såg det ut för mig och Estrid och när vi var bebisar, så det jämnar nog ut sig så småning om. Men hennes längd och huvudets omfång håller kurvan som förut.

Här är måtten. Siffrorna inom parantes är Estrid vid samma ålder.

Vikt: 6940 g. (6750 g.)
Längd: 65,5 cm (63 cm)
Huvudomfång: 42,5 cm (42 cm)

♥ 5 månader ♥

I torsdags förra veckan "lossnade" det här med vändning från rygg till mage ordentligt. Tidigare fick hon bara till det ibland, men nu vänder hon sig fort och snurrar runt runt i sitt babygym. Hon försöker dra upp benen under sig och sparka sig framåt och ibland tar hon stöd med tårna och skjuter på. Hon kommer än så länge inte speciellt långt, men det går bättre och bättre för varje dag!

Nu har vi börjat med en ny (lite mer omtyckt) smakis - mild havre gröt. Det går bra! Hon smakar den varje dag och får i sig några matskedar varje gång. Inte egentligen för att hon behöver eftersom jag helammar och det går fint, utan mest för att det är kul att testa. Sen verkar hon ju gilla det också.



De senste två veckorna har hon tagit ett stort hopp framåt utvecklingsmässigt. Det är så häftigt att se henne förfina sina skills för varje dag som går nu, framförallt när det gäller att förflytta sig själv. Det märks att hon själv blir taggad och ger lite extra när hon märker vad hon kan. Grymt!

Hennes sovrutiner funkar också bra. I stora drag ser hennes tider ut som följer.

07:30 Vaknar på morgonen.
09:30-11:00 Sover sin första förmiddagslur.
13:00-14:00 Sover sin andra förmiddagslur, en liten kortis någonstans efter lunch.
16:00-17:00 Sover sin eftermiddagslur
19:00 Somnar för natten.

Ja, lilla Signe... Hur lätt får det vara att ha en bebis egentligen? Hon är helt fantastisk. Inget krångel, inget gnäll eller större krav på sin omgivning. Bara glad, enkel och rolig. En glädjebebis! ♥

Imorgon blir det BVC med vaccination. Skriver mer då. Puss!


Hoppbebis

Den här använde vi knappt någonting till Estrid (eftersom hon kröp så tidigt och hellre ville ligga på golvet och kravla) men Signe älskar sin hoppgunga! Hon är en sån där hoppbebis som studsar upp och ner i knät när man håller henne, därför är hoppgungan ganska tacksam att stå i.

Tänk att det kan vara så kul att sitta upphängd i dörrhålet. Men vi får ha lite koll, rätt var det är har Estrid varit där och snurrat på henne, busat eller som här - tryckt på henne en mössa. Tur att bebisen är i hoppgungan för då tycker hon allt är kul.



Drunkna i känslan

I kväll när jag la flickorna slog det mig hur otroligt lycklig dem gör mig. Jag fällde en lyckotår och smeke dem över håret. Vad skulle jag göra utan er?  

Jag skulle lägga Signe för kvällen när Estrid kom och ville vara med. Hon kröp upp bakom sin syster och höll om henne med armen. Jag hann berätta en halv saga om "Mamma Johan & Pappa Pauline" som Estrid önskade innan de båda somnat som stockar.

Mina fina flickor. Mina hjärtan! Ibland fångas jag av en enorm kärleksvåg som rycker med mig och får hjärtat att smälta. Att ligga bredvid mina underbara ungar och känna hur det värker i hjärtat av kärlek bara av att se på dem går inte att beskriva riktigt. Det låter säkert fånigt. Kletigt och tjatigt. Men känslan är enorm, som att väldigt intensivt berusas av lycka i sin renaste form. Som om allt annat runt omkring tappar betydelse, det enda som finns är dem. Mina barn. Mina fina, älskade barn.




Jag tänker på vad olika omständigheterna i mitt liv var när jag väntade de båda flickorna. Egentligen känns det som två olika liv. Två olika sidor av mig själv.

Estrid. Mitt livs överraskning. Oplanerat och omvälvande. Jag minns så väl när jag står inne på toaletten och ser hur plusset på graviditetestestet tonar fram. Jag är ensam i lägeneheten på Malmvägen i Sollentuna och tårarna rinner längst kinderna. Total chock. Hur kommer mitt liv bli nu? Kommer jag klara det här? När alla känslor och tankar for genom kroppen på mig var det hela tiden hon, min underbara lilla flicka som låg där inne och växte. Fick mitt liv att förändras för alltid. 

Och Signe. Så efterlängtad och önskad, långt innan hon blev till. Med den erfarenhet jag bar med mig innan jag blev gravid med Signe känns hon som en stor gåva. Lyckan över att fått en ny chans, att få veta att en ny liten bebis växte i min mage var fantastiskt. Tacksamhet. Förväntan inför det som skulle komma. Allt var ordnat. Vi var redo och livet bara väntade på henne.

Och där ligger dem nu tillsammans. Snarkar som små grisar tryggt i varandras närvaro.

Men en sak känns exakt likadan med båda barnen. Att det är meningen att just dem blev mina barn. Under helt olika omständigheter. Två resor. På olika sätt har de lärt mig massor om livet, och om mig själv. Det är lätt att se barnet som en egen fristående, roterande planet av utveckling och växtkraft men faktum är att man som förälder också utvecklas parallellt med baret. Man gör resan tillsammans. Växer. Lär sig. Utvecklas.

Ja, mycket snurrande blir det nu. Jag är inte hög på något annat än kärlek just nu, även om det kanske verkar så. Men när man upptäcker vad djupt mammahjärtat är, kanske till och med bottenlöst, är det lätt att drunkna i känslan.

Första smakisen

Nu har Signe ätit sin första smakis. Persika och päron tror jag det var. Hon var inte speciellt imponerad. Tvärtom såg hon enbart lidande ut. Hon tittade på mig med vädjande ögon som sa "Jag vill ha mjölk mamma! Bara, bara mjölk!". Stackarn. Jag tror vi väntar ett tag nu innan det blir fler smakisar för knubbis. Det är ju egentligen lite nödvändigt förren de är 6 månader, och det är ju ett tag kvar.



I går vände hon sig för första gången från rygg till mage! Hon är inte helt haj på det ännu, men ibland slår hon runt och landar på magen. Övning ger färdighet.

Hjärtegryn





Bytt till sittvagn

Äntligen sover båda barnen. I kväll har jag sprungit skytteltrafik mellan en skrikande korv i vaggan och en sjukling som vill kissa, ha vatten, bli nerbäddad, är svettig eller har sätt en konstig skugga på väggen. Puh. En grej som evolutionen glömde var att ge mammor åtta armar.

Men nu börjar min kväll. En kopp té i soffan och lite bloggande. Johan jobbar natt. Det känns ganska lugnt. Jag ska försöka att inte tänka på krångliga saker ikväll, utan bara på sånt som är bra. Som att Johan är ledig massor med dagar på rad nu och att jag verkligen vill ta tillvara på dem. Umgås. Prata om roliga saker.

Här är lite bilder från vår promenad på stan idag. Som ni ser har vi byggt om vagnen från toddler + newborn till toddler + toddler. Egentligen inte för att jag tycker att det är dags än på ett tag, utan för att hon helt enkelt blivit för lång för att ligga i bebisliften. Jag får böja hennes ben med ändå tar huvudet i kanten upptill. Nej, så det fick bli sittvagn redan vid 4 månader. Som tur är går Signes säte att tilta ganska mycket så att lutningen blir ungefär som i ett babyskydd, vilket ger bra stöd åt ryggen. Dessutom gillar hon att komma upp och se sig runt omkring (ja, när hon inte sover alltså).




Snygg sambo jag har va? Mums! Nej, vart var jag nu då? Jo, ett stort minus med våran Phil & Teds syskonvagn alltså. Det finns ganska många negativa saker, men över lag vinner den på att vara otroligt smidig, lättkörd, smal och är liten som ihopfälld. Det händer minst en gång varje promenad att jag tänker "Herregud om jag haft en bred syskonvagn! Hur hade jag kommit fram då?". Det går säkert det också. Men även om vår vagn har en del brister, som ni märker, är vi väldigt nöjda. 

Just det, det får jag inte glömma att säga! Jag tror vagnen är mer optimal för dem som har tätare mellan barnen. Estrid har varit i det största laget för att plats i det lilla sätet nu när Signe legat i liften. Nu sitter hon å andra sidan utmärkt när Signe flyttat till sittdelen i stället. Läs mer om vår vagn här. 


4 månader

I morgon blir Minsting 4 månder. Jag tycker tiden rusar fram, vart tog min nyfödding vägen liksom? Men Estrid däremot tycker Signe borde snabba på att bli stor, så att de kan leka med bondgården tillsammans, busa i sängen och äta glass ihop.

På utvecklingsfronten ser det ut som följer. Signe är snabb att med sina små nävar greppa allt hon når, och är stark när hon ligger på mage. Håller ibland upp överkroppen med bara händerna i marken och lyfter magen från golvet, precis som Estrid gjorde innan hon kom på hur hon skulle krypa. Men hon vänder sig inte från rygg till mage, bara någon enstaka gång från mage till rygg.



Annars växer hon och frodas! Var på BVC i veckan. Dem säger att hon är duktig att "prata" och lätt att gå kontakt med. Och lång är hon dessutom! Hennes längdkurva pekar nu stadigt uppåt, medans vikten är normal. Så här ser det ut nu! Siffrorna inom parantes är Estrid vid 4½ månad.

Vikt: 6595 g. (6430 g.)
Längd: 64½ cm (62 cm)
Huvud: 42 cm (41½ cm)

Signe är alltså större på alla håll och kanter jämfört med en nästan 3 veckor äldre Estrid. Inte konstigt att hon inte kan ha många av de kläder Estrid hade vid samma ålder...

Några foton på Signe

Vi har mest myst idag, hon och jag. Så har jag fotat henne också. Kolla!








3 ½ månad

Det var på tiden att vi riggade babygymmet åt bebisen. Hon gillar't! Vi fick låna ett ton babyleksaker efter min sysers söner också, så nu har hon massor med saker att pyssla med i sitt lilla gym. Konstigt nog hade vi inte så mycket sånt till Estrid..

Så nu har vi kastat ut babysittern, så får hon ligga här och sprattla i stället. Med begränsad golvyta gäller det att prioritera. Undra när Signe börjar krypa förresten? Estrid kröp strax innan 5 månader, men gick inte förren hon var 11½ månad.

Ni som har fler barn, har det följt varandras utveckling eller varit helt olika?






Framsteg!

Idag har Signe vänt sig för första gången (mage till rygg) alldeles själv! Som om inte det vore nog så skrattade hon sitt första ha-ha-ha-skratt i kväll när vi busade på skötbordet. Kittlig under armarna är hon, så himla söt!

6½ timme

I natt har Signe sovit 6½ timmar i sträck. Mellan 00:30 när jag gick och la mig till 7:00 när min klocka ringade. Gött! Det är den längst sovstunden hittills sen hon föddes faktiskt. Annars har hon sovit många timmar men vaknat och velat ha mat. Men inte i natt! Får se hur det blir fram över, men det känns skönt att det går åt rätt håll.




♥ 3 månader ♥

I dag blir Signe 3 månader. Tänk att det redan gått 3 månader! Min tidsräkning stannade upp i slutet på september tror jag. Hösten har gått vansinnigt fort och det är så mycket som hänt och fortsätter att hända hela tiden. Varje dag blir hon större, mer medveten om sin omgivning och vi lär känna henne bättre.

I dag har vi varit på BVC för kontroll och vaccination. Det gick bra, även om det är bra hemskt att se sin lilla bebbe gråta av smärta och inget kan man göra. Här är henne 3-månaderssiffror, de inom parantes är Estridhs storlek vid samma ålder.

Vikt:
6010 g. (6050 g.)
Längd:
62 cm (61 cm)
Huvudmgång:
42 cm (40 cm)




l.ite längre men lika tung som Estridh alltså. Nu till lite tråkiga saker för er att läsa om, men kul för mig att ha nerskrivet när Signe blir större. Hennes dagsrutiner:

8:00
: vaknar på morgonen och är pigg och pratig
09:30-11:00: sover en liten stund
12:00-13:00: någonstans här mitt på dagen sover hon en minikortis på 30 min
15:00-16:30: sover sin långa middagslur
19:00: somnar för natten

Vaknar sen ca. 3 gånger på natten för att äta (3-4 timmars mellanrum). Tycker det går riktigt bra. Det går som på räls faktiskt. Just nu sitter vi på färjan som precis bär i väg mot fastlandet. Bilen är full av julklappar och sillburkar. Men jag saknar Johan, redan.