Äntligen sover båda barnen. I kväll har jag sprungit skytteltrafik mellan en skrikande korv i vaggan och en sjukling som vill kissa, ha vatten, bli nerbäddad, är svettig eller har sätt en konstig skugga på väggen. Puh. En grej som evolutionen glömde var att ge mammor åtta armar.

Men nu börjar min kväll. En kopp té i soffan och lite bloggande. Johan jobbar natt. Det känns ganska lugnt. Jag ska försöka att inte tänka på krångliga saker ikväll, utan bara på sånt som är bra. Som att Johan är ledig massor med dagar på rad nu och att jag verkligen vill ta tillvara på dem. Umgås. Prata om roliga saker.

Här är lite bilder från vår promenad på stan idag. Som ni ser har vi byggt om vagnen från toddler + newborn till toddler + toddler. Egentligen inte för att jag tycker att det är dags än på ett tag, utan för att hon helt enkelt blivit för lång för att ligga i bebisliften. Jag får böja hennes ben med ändå tar huvudet i kanten upptill. Nej, så det fick bli sittvagn redan vid 4 månader. Som tur är går Signes säte att tilta ganska mycket så att lutningen blir ungefär som i ett babyskydd, vilket ger bra stöd åt ryggen. Dessutom gillar hon att komma upp och se sig runt omkring (ja, när hon inte sover alltså).




Snygg sambo jag har va? Mums! Nej, vart var jag nu då? Jo, ett stort minus med våran Phil & Teds syskonvagn alltså. Det finns ganska många negativa saker, men över lag vinner den på att vara otroligt smidig, lättkörd, smal och är liten som ihopfälld. Det händer minst en gång varje promenad att jag tänker "Herregud om jag haft en bred syskonvagn! Hur hade jag kommit fram då?". Det går säkert det också. Men även om vår vagn har en del brister, som ni märker, är vi väldigt nöjda. 

Just det, det får jag inte glömma att säga! Jag tror vagnen är mer optimal för dem som har tätare mellan barnen. Estrid har varit i det största laget för att plats i det lilla sätet nu när Signe legat i liften. Nu sitter hon å andra sidan utmärkt när Signe flyttat till sittdelen i stället. Läs mer om vår vagn här.