Den stora 3-årsdagen

Estridh gillar att fylla år säger hon. I morse när jag vaknade satt hon över mig i sängen och sa "Fylla år igen, mamma?". Jag tar det som ett godkänt betyg på hennes födelsedagsfirande :) 

Födelsedagen började med att jag väckte Estridh med frukost på sängen, present och sång. Hon tyckte det var jättemysigt och frågade om man verkligen fick äta mackan i sängen, och det fick man såklat. Vi hade inget planerat på förmiddagen så jag frågade vad hon själv ville göra. Då blev det öppna förskolan, vilket jag också hade tänkt. Sagt och gjort!






Och den där katten som ligger i sängen är inte riktig. Det är Estridhs present av farmor som hon önskat sig så länge. Den är nästan otäckt lik en riktig katt (den hårar till och med), men det är väl därför Estridh älskar den så mycket :) Här är lite bilder från öppna förskolan också:




När vi kom hem sov barnen middag medans jag passade på att föberedda pannkakskalaset. Tårtbaket gjorde vi tillsammans när Estridh vaknat. Hon hade längtat i flera dagar efter att få göra sin egna tårta! Sen dukade vi bordet, klädde ut Estridh till batman (som hon själv önskat) och inväntade gästerna.








Det är ganska mycket jobb med att fixa kalas, må jag säga. Även om det bara är ett litet ett. Framför allt när man är ensam och har en miljon grejer att tänka på. Ja, en miljon grejer utöver de redan miljoner grejerna man måste tänkta på ändå. Men jag tror det blev bra. Estridh lekte i alla fall som en tok och älskade alla paket och presenter som hon fick. Tack så jättemycket allihopa! ♥ 


Grattis Estridh 3 år!

Min fina lilla tjej har blivit så stor. 3 år idag! Grattis min underbara prinsessa. Tänk att jag fått vila ögonen på dig i 3 år nu, jag måste vara världens lyckligaste. Du är det bästa jag vet. Fyller mitt hjärta med kärlek till tusen! Jag älskar dig!

Varje gång jag fyller år envisas min mamma med att väldigt detaljerat berätta om dagen då jag föddes. Vad härligt solen sken och hur allting kändes. Innan jag fick barn själv minns jag hur fånigt jag tyckte det var, att hon alltid skulle berätta. Men nu förstår jag! Födelsedagen är så mycket mer än bara barnets dag. Den är minst lika stor för föräldrarna! Jag tänker "För 3 år sedan låg jag på sängen och klockade värkar.." Jag minns fortfarande träden utanför sovrumsfönstret som börjat skifta mer i orange än grönt. Jag minns spänningen. Snart skulle vi bli föräldrar! För det är inte bara barnet som föds, man föds också som förälder. Efter den dagen blir livet aldrig mer som det var. Det blir bättre!

Det har vi gjort idag. Frukost på sängen, pannkakskalas, presenter och ballonger. Att fixa kalas tar på krafterna. Eller för att tala klarspräk är trött som ett as. Men familjens stora lilla 3-åring är mer än nöjd! Hon älskar att fylla år, säger hon. Det tror jag de.

Tack för alla gratulationer till jobbet förresten! Ni är så snälla. Jag lägger upp kalasbilder i morgon. Just nu känner jag mig snarare som 122 år än 22 år... God natt!

Hästridh

Som ni kanske vet fullkomligt älskar Estridh hästar! Hon pratar om hästar, leker med hästar, leker att hon är en häst och säger att hon ha ett hästföl i magen. Jag letade lite på internet och hittade en hästgård inte så långt i från där vi bor som erbjöd turridning. Till skillnad mot gården vi var på tidigare fick vi själv leda hästen och även gå en längre tur, så vi tyckte detta var bättre. 

Estridh var som vanligt helt salig på hästryggen. Nöjd, duktig och otroligt stolt red hon fram på sin lilla shettlandsponny Ceasar. Jag och Johan turades om att leda den lilla ponnyn runt de 3 km långa spåret, det gick fint även om Ceasar verkade vara mer förtjust i att äta gräs än att gå på promenad :)








Eftersom hon är så otroligt kär i hästar anmälde vi henne till pytteridning en gång i veckan. Det är barn i Estridhs ålder som får en varsin häst (Estridh får ha Ceasar) att borsta och pyssla om för att sedan rida ut tillsammans. Efteråt ger de hästarna morötter och sadlar av. Tror hon kommer tycka det är superkul!

Och i morgon fyller min hästtjej 3 år! Helt galet. Har hon blibit så stor?! Johan nattar henne nu och jag ska slå in hennes presenter. Det är en stor dag i morgon, inte bara för födelsedagsbarnet. Det ska firas med frukost på sängen, pannkakskalas, paket och tårtbakning. Tyvärr jobbar Johan, men jag har bestämt att Estridh ska få en jätterolig födelsedag ändå!


Vinterkläder

Ja, Estridh ska ju inte bara ha sin finkappa i höst och vinter. Här är lite riktiga vinterkläder som vi köpt åt henne. Det är ju skitbra att fynda begagnat! Man sprar ju massor! Den bruna overallen kanske är något stor till min lilla treåring (strl. 98), men då kan hon ha den nästa år också.

Kläderna hittade vi på Tradera och på Familjelivs köp & säljsida som jag aldrig går in på. Men där kunde man visst också göra fynd :)



Mörkbrun FIX-overall som säljs på Lindex för 699:-, men vi fick den för 250:- på Tradera och den är i jättefint skick!



Det här är också av märket FIX som säljs på Lindex. Finns inte i sortimentet nu, men skulle gissa att det ligger runt 500-600:- i butik. Vi betalade 140:- för både byxan och jackan på Familjeliv. De är helt felfria!



Den här söta overallen ska Signe ha i vagnen. Vi har fått låna den av hennes snälla kusin Siri.

Höstkappa




Se vilken fin höstkappa vi köpt till Estridh! Lite roligare att ha en sån här jacka när hon är på stan än att bara ha funktionskläder. Tycker den här kappan var väldigt mycket "hon", så vi fastnade för den. Den kommer från Cubus, som för övrigt har väldigt fina barnkläder!

Det är kul att köpta tjejkläder till Estridh nu, eftersom Signe också kommer ha användning av dem. Väldigt praktiskt. Och som om det inte var praktiskt nog med två flickor, så är de dessutom födda samma tid på året och kommer ha samma storlekar på vinterkläder, sommarsandler och annat. Otroligt bra "planerat" måste jag säga ;)


Duktig storasyster

I morgon har jag varit tvåbansmamma i tre veckor. Vardagslunket har infunnit sig på riktigt. Vi lär känna bebisen, hon lär känna oss, storasyster anpassar sig och vi efter henne. Det är mycket som ska ställas om! Men det går förvånansvärt bra faktiskt!

Estridh är en makalöst duktig storasyster. Hon har verkligen mognat! Inte till bekostnad av hennes egna behov, utan bara att hon sköter sig så himla bra! Han visar så stor förståelse. När jag är själv med barnen på stan är det inget tjaffs, inget trots eller diskussioner. Estridh lyssnar, hjälper till och förstår. Därimellan springer hon runt, berättar tokiga sagor och pussar sin syster. Så utifrån vad man kan förvänta sig av en 3-åring är Estridh alldeles underbar. Det kommer säkert perioder av svartsjuka och bebisspråk även hos henne, men det ser jag som en normal del av utvecklingen och förändringen det faktiskt innebär att få ett syskon. Hon är en fin människa. Varm, omtänksam och positiv. Jag är så stolt över henne! ♥





Därtill ska nämnas att Signe är världens snällaste bebis. Det underlättar mycket. Hon sover hela nätter (äter 2 ggr bara) och är glad och social på dagarna. Det gör att det oftast finns energi över att lägga på Estridh. Tror det betyder mycket att hon också får känna sig sedd och delaktig. Jag hoppas verkligen hon gör det! En sak är i allafall säker: jag måste vara världens lyckligaste som fått dessa flickor i mitt liv. Att få vara deras mamma, följa dem genom livet och se dem växa upp. Vad mer kan man begära?


Svälja ett tuggummi

Jag och Estridh har tittat på Kalle & Chokladfabriken en del här hemma. Hon tycker filmen är väldigt spännande, och en scen som hon fastnat lite mer för är när Violetta äter ett 3-rätterstuggummi och sen sväller upp som ett gigantiskt blåbär. Estridh tycker det här är lite otäckt och brukar komma springande och vilja att jag ska sitta med och förklara vad som händer.

Igår såg vi filmen tillsammans och hon ville som vanligt att jag skulle sitta med.  

Estridh: Mamma, du har också svalt ett tuggummi.

Jag:
Nej, varför tror du det?

Estridh:
Du har också svällt upp på magen! Du har en bebis där för du har svalt ett tuggummi.





Haha! Ja, hade någon hade talat om för mig att det var bebisar blev till, då hade kanske hela livet sätt annorlunda ut! :) Tänk vad mycket som rör sig i hennes huvud. Måste ju verka helt vansinnigt att jag har ett barn i magen som växer och blir större och större, och tillslut ska "åka ut genom snippan!" som hon själv säger. Det är ju ganska svårt att förstå för en själv, hur ska det då verka för en 3-åring?

Nu har hon i alla fall klurat ut hur det gick till när jag från första början blev tjock. Jag svalde ett tuggummi! Så nu vet ni! :)

Ponnyridning

Estridh uppskattade överraskningen! När jag först sa att hon skulle få en överraskning sa hon "Vad kul! En överraskning, till MIG?!", och lika glad blev hon när hon fick höra av vi skulle göra.

I 30 minuter satt hon helt salig på hästryggen och höll sig i manen. Enda kommentarerna som kom ur hennes mun var "Vad luktar det? Det luktar koskit!" när vi red förbi en kohage och ett svagt "Mmh" som svar på frågan om hon tyckte det var kul. Annars var hon så konsentrerad att hon inte ens svarade på tilltal. Men i bilen hem blev hon lite mer talför och berättade hon hur hon hade ridit på en brun häst som hetter Rigetto, att han var mjuk och snäll och att hon hållt sig i manen.

Det var en rolig liten utflykt! Precis lagom låg ridtur också (läs: lagom lång för att bigpreggo skulle orka hålla jämn fart bredvid)...







Nu ska vi göra varma mackor! Denna gång hoppar däremot jag över Euroshoppers salamin på min ostmacka. Det smakade varm, svullen gris sist jag åt det. Inte att rekomendera. Man skulle kunna säga att jag fick vad jag betalade för. Vi hörs! Puss & kram

Lekparken i Almedalen

Vi bor minst sagt centralt. Trode aldrig jag skulle vilja bo i "stan", men det har räknas inte som någon riktig stad tycker jag. Mer som en liten by? Hur som helst. Vi har gångavstånd till havet, hamnen, biblioteket, mataffären, Almedalen och världens roligaste lekpark. Det är ju sånt som man inte har när man bor i hus på landet. Då får man helt enkelt roa sig själv. Men visst har det sin charm att ha alla dessa saker runt omkring! Det finns mer att göra. Speciellt när man är hemma med en 3 åring.

Här är lite bilder från en av våra första kvällar här i Visby. Vi promenerade i stort sätt runt hela ringmuren och Estridh lekte i en jättekul lekpark i Almedalen. Det kommer bli vårat stammis ställe nu när vi är lediga om dagarna :)




Estridh tycker om att bo i Visby

Jag vet inte om det är nyhetens behag, men Estridh älskar verkligen våran nya lägenhet. Det märks att hon trivs jättebra! Hon säger "Vi har flyttat Gockland! Jag bor i gula huset!" och skiner som en sol. Det händer också att hon ber om att vi ska gå hem när vi är ute i parken, bara för att få vara hemma i lägenheten.

Jag har tidigare haft dåligt samvete över att hon inte får ett eget rum längre. Vardagsrummet är ju delat i två så ena halvan är hennes och den andra vardagsrum. Men hon gillar det, till och med mera än vad hon gillade sitt egna rum! Hon leker mer med hennes leksaker inne i hennes hörna och hon somnar jättebra om kvällarna när vi sitter bredvid och ser på TV och pratar. Det känns helt enkelt som att hon är tryggare med att ha oss nära, i stället för att vara avskild i ett helt eget rum.

Förut har Estridh kommit med en hel del bortförklaringar vid läggdags för att få komma upp i stället för att ligga i sängen. Komma upp och kissa 100 gånger, ha mera välling, golvfläkten ska slås på, blommorna på tapeten har varit läskiga och precis just de gosedjur som man inte hittar för stunden ska ligga i sängen.

Men här är det inget snack om saken. Vi läggdags kryper hon själv upp i sin säng, dricker sin välling och lyssnar till en saga, sen ligger hon där i lugn och ro tills hon somnar. Här om kvällen satt vi alla tre framför TV:n när Estridh plötsligt reste sig ur soffan och sa "Essi gå och sova", sen fick vi godnattpussar och hon gick själv och kröp ner i hennes säng. Det var tid för läggdags, men aldrig tidigare har hon tagit initiativet att att gå och lägga sig...

Det känns i alla fall jättebra. Jag tror hon kommer trivas här! ♥ 


Tigermamma & tigerunge

Vad gör man när man är för tjock och trött för det mesta? Man blir en tigermamma och en tigerunge! Estridh älskade det. Det var spännande och läskig på samma gång, nästan så hon inte vågade titta sig själv i spegeln. Men när hon vant sig vid åsynen av sig själv som tiger så var hon verkligen en tiger hela dagen! Hon kröp omkring, morrade, klättrade i träd, gick balansgång och åt kex som tigrar gör (enligt henne själv).

Sen blev mamman också en tiger, Estridh hjälpte till att måla. Vi använde vanliga vattenfärger så det var lätt att tvätta bort. Nu när hon sätt att jag hållt på med alla bilderna från i förrgår när vi lekt detta, är hon så sugen på att måla sig som ett nytt djur. Valet står mellan en liten katt eller en elefant. Jag tror katten blir roligast att måla!




Det blir alltså en kattmålning innan middagen. Sen gissar jag att vi kommer ha en mjauande katt som stryker omkring längst väggarna hela kvällen! Hoppas den gillar ungspannkaka till middag bara.

Puss & kram! 

Estridh är underbar.

I bland när jag känner mig som mig trött säck potatis har hon förmångan att få mig att känna mig värdig igen. Så igår hade hela dagen gått. Jag hade inte gjort någonting kul med henne alls, utan mest låtit dagen gå. Hon kollade på "Pettsson & Findus" medan jag själv låg som en valross i soffan. I ett försök att rycka upp mig plockade fram en kakbok och vi valde tillsammans ett recept som vi skulle baka. Morotskakor med kokos och citron.


Helt sopntant kastar hon sig runt min hals, där jag ligger i soffan och säger:

Estridh: Åh, jag älskar dig mamma!

Jag: Och jag älskar dig! Förlåt att jag är så trött hela tiden och inte orkar hitta på något med dig...

Estridh: Joho!

Jag: Vadå? Jag har ju inte gjort någonting kul alls med dig idag.

Estridh: Jo, du orkar ju baka med mig!


Sen springer hon in i köket och plockar fram förkläden till oss båda, som om ingenting hade hänt. Som om det inte gjorde något att jag legat på soffan hela eftermiddagen och låtit henne se på "Pettsson & Findus" alldeles för många gånger. Det var okej, för vi skulle ju i allafall baka tillsammans...

Mitt lilla hjärta. Vad skulle jag vara utan dig? ♥


Regnig måndag

Är sommaren helt slut nu eller? Det känns ju så. Har regnat i flera dagar här, och SMHI har inget bättre att utlova framöver heller. Men jag ska inte klaga, jag gillar regn egentligen. Luften blir så ren och lätt och det är mysigt att vara ute då. Speciellt när man är ett big preggo så är det skönt med svalka...

Estridh gillar regn också, när man väl kommer ut. Så det här gjorde vi i går!


Estridh leker i vattenpölar



Plask!



Finaste tjejen ♥



Hon är väldigt duktig att cykla förresten! Fast med stödhjul såklart.



Fort går det!



Cykeln har hon fått av sin farmor som köpt den på secound hand.
Gillar att den är lite äldre i modellen!


Böcker för blivande storasyskon

Vi var på stan igår, jag och Estridh. Det händer ju faktiskt väldigt sällan att vi går på stan, max 1 gång/månaden. Och då har jag tagit i. Därför hon hon väldigt exalterad över alla stora skyltar, butiker, duvor på gatan och stora hus. Nej, vi är helt enkelt inga stadstjejer :)

Men nu hade vi faktiskt några ärenden. Bland annat låna lite nya böcker till Estridh. Vi pratar ju såklart väldigt mycket om bebisen i magen, så jag tänkte att det borde finnas några bra barnböcker att låna om detta. Och det gjorde det! En hel hylla med böcker om handlar om alla tänkbara familjesituationer som kan behöva pratas om med ett litet barn. Pappor som sitter i fängelse, mammor som bor i himmelen, syskonsvartsjuka, besök hos tandläkaren, hur barn blir till samt att få småsyskon. Jättebra! Vi hittade ett par böcker som vi lånade, och de är verkligen uppskattade av Estridh.



På barnavdelningen finns det mysiga små krypin där man kan läsa böcker tillsammans




Estridh väljer - mamma läser




Det fanns också en lekhörna inne på biblioteket




Den här boken kan jag rekomendera för andra blivande storsyskon!



Boken här ovanför är Estridhs favorit. Den tar upp i stort sätt allt som vi pratar om här hemma, när det gäller den nya familjemedlemmen som ska komma. Det är ju lite svårt att förklara allt för henne, samtidigt vet man inte hur mycket hon faktiskt förstår. Jag upplever att hon pratar och tänker på det här med ett lillasyskon på ett helt annat sätt sen vi läste boken. Det känns som det blivit mer konkret för henne och lättare att förstå vad som faktiskt komma skall när hon ser bilder och jag läser om bebisen i magen. Det är ju svårt för henne att sätta ord på allt, men boken gör det åt henne på ett väldigt enkelt och igenkännande vis!

Kusinerna

Här är några söta bilder på Estridh och hennes kusin Siri. Hennes familj var här i helgen och grillade med oss, och då passade jag på att fota kusinerna tillsammans. De är så fina ihop och leker massor! ♥



Estridh är mest lik pappa (speciellt på den här bilden!) och Siri hennes mamma, så de är inte alls lika varandra till utseéndet.


Sötnosar! Det skiljer lite drygt 1 år mellan dem.




Puss!


Hundar har ju inga bälten i bilen

Estridh är en smart tjej. Hon ger ofta svar på tal och argumenterar gärna för sin sak. Vem har hon fått det va måntro? En sån grej kom ur hennes mun när hela familjen skulle packa in oss i bilen. Estridh hade klättrat upp i sin bilstol, men protesterade mot att bli fastspänd.


Jag: Jo, du måste ha bälte när vi åker bil.

Essi: Nej.

Jag: Alla har det. Jag har det, pappa har det. Ja, ALLA!

Essi: Nej!

Jag: Nähä? Säg någon som inte har bälte på sig när de åker bil?
(nu ska vi få höra vem som inte föregår med gott exempel framför min dotter, tänker jag.)

Essi: ... HUNDAR!


Och vad svarar man på det? Det slutade hursomhlest med att bältet åkte på med en förklaring om att hundar är djur och att lite andra regler gäller för dem. Tänk vad mycket de små ska lära sig, och vad mycket tankar som snurrar runt i deras huvuden. Allting ska de lära sig. Även de minsta sakerna som kan kännas så självklara för en annan.


En slagen hjälte

Det händer lite nu och då att Estridh inte längre sover middag på dagen. Det handlar inte om att hon inte längre behöver sova en gång på dagen, utan mest att hon inte har tid. Det finns så mycket annat hon vill göra och kan ha svårt att varva ner så pass mycket att hon somnar.

Dessa dagar kan det se ut såhär. Hon somnar som en stock kl. 18:00 framför Svampbob. Normalt brukar vi lägga henne vid 20:30, så det betyder att tjejen är helt slut när kvällen kommer om hon inte sovit på dagen.  






Jag är däremot inte sen att ta tillfället i akt. Eftersom jag själv är sjukt trött på kvällarna när jag kommer hem från jobbet passar det mig också ganska bra att kunna gå och lägga mig runt 20:00 någon dag i veckan. Eller hinna måla naglarna, göra en inpackning i håret eller något annat som jag borde gjort men inte hunnit.

När ska barnen sluta sova middag egentligen? Hon mår som allra bäst om hon får sova 1½ timme runt kl. 12:00 varje dag. Hur gör era barn i samma ålder?

Morbror & Estridh

Här kommer lite fina sommarbilder från helgen som var! Vi tillbringade den hos min pappa där Estridh busade för fullt med med min lillebror. Hon älskar verkligen sin morbror! Växer flera decimeter varje gång hon får vara med "grabbarna" och leka. Han är en förbild som hon ser upp till!


Estridh uppe i äppelträdet tillsammans med hennes morbror och hans kompis



Se vad hon myser när hon får vara med honom! Det bara glittrar i ögonen på henne!


Loppisfynd till Estridh

Jag gillar ju att handla billigt, speciellt begagnade saker som är i bra skick och där man sparar massor av pengar! Just i Estridhs ålder så växer ju barnen ur kläderna fortare än att de hinner nöta ut dem, så ofta är prylarna i väldigt bra skick. Jag och Estridh har varit på flera loppisar i helgen, och hur omotiverat det är kan kännas att leta vinter- och regnkläder under sommarens varmaste dag så gjorde vi ändå några fynd.



För stora Tretorn stövlar. Men någon gång lär hon ju kunna ha dem, så 10 kr fick de vara värda.


Jenas och t-shirt, 30 kr. Som ni ser är jeansen något hon kan växa ett bra tag i :)


Hästar är hennes favoritdjur!


Ett Alfons Åberg regnställ, 30 kr.



Termobyxor från P.O.P som blir lagom i storleken till vintern, 20 kr.



Söt regnparkas, också 20 kr.



Sen tröttnade modellen på att visa kläder..


Bra va?! Nu fattas bara en röd P.O.P vinterjacka som passar termobyxorna (någon som har en i strl. 98/104 till salu så hojta!), sen har hon en full vintermundering. Regnstället är också i större storlek så det kommer hon nog kunna ha åtminstonde 2 år till :)

Sista dagen på hennes förskola

Det är med blandade känslor jag konstaterar att morgondagen blir Estridhs sista på förskolan.

Det känns tråkigt, fast skönt! Och lite vemodigt samtidigt. Allra mest känner jag mig otillräcklig som inte kan få Estridh att förstå detta på samma sätt som jag själv. När hon vinkar hej då till alla sina kompisar och fröknar i morgon kommer hon aldrig mer komma tillbaka och träffa alla.

Jag kommer i allafall sakna denna förskola. Det har verkligen funkat jättebra och jag har gott förtroende för personalen. Det kommer ta många månder innan Estridh går på dagis igen, om det ens blir innan detta året är slut. Idag fick vi med oss en väldigt fin pärm hem där personalen dokumenterat varje termin på förskolan i text och bilder, utifrån Estridh perspektiv. Där finns bilder på henne när de är på utflykter, på alla hennes kompisar, pyssel hon gjort, teckningar hon ritat och fröknarna har skrivit om hennes utveckling och vad hon tycker om. Otroligt värdefullt att ha! Jag kommer kika tillbaka i den många gånger och tänka på vad mycket de betytt för Estridh, och vad mycket de lärt henne.   

Ja, det kommer kännas tråkigt imorgon när jag hämtar henne där för sista gången. Jag som hatar avsked... Det kanske är lika bra att Estridh inte förstår vad det innebär?