Här är han, vår lilla bebis. Den goaste lilla klumpen man kan tänka sig! Han är så underbar. På alla sätt! Jag är verkligen kär i honom, sådär så att det pirrar till i kroppen när man sniffar på hans huvud och känner hans goda bebisdoft ♥

 

Han äter, sover och växer. Därimellan är han mysig och vill gärna vara uppe och socialisera. Han ler stort och "skrattar" när vi pratar med honom och sedan ett par veckor tillbaka försöker han också "svara" när vi pratar med honom. Han jollrar och gurglar och blir väldigt glad själv när han lyckas forma ett ljud. Han är verkligen kontaktsökande och vill gärna se en i ögonen och förmedla sig. Det är så häftigt med små bebisar, för de har verkligen sitt egna språk. Ett språk utan ord men som talar direkt till ens hjärta. Små rörelser och blickar. Det binder oss samma och skapar ett starkt band. Det är häftigt.

 

Hans onda mage har helt gått över och han somnar lugnt på kvällarna mellan 20:00 - 21:00. En dröm! Under natten vaknar ett par-tre gånger för att äta. Men det stör mig inte, han ligger ju alldeles bredvid mig i sängen.

 

Ja, han är en fröjd vår lilla bebis! Knubbig blir han också. De små smala benen har fått begynnande valkar vid blöjan och hakorna har blivit fler. Jordens sötaste, helt enkelt!