Dålig uppladdning.
Jag har kommit ur min träning under sommaren. Det känns i både kropp och själ. Jag har blivit lite mjukare i hullet och har mindre energi. Hullet gör faktiskt ingenting, det trivs jag med. Men avsaknaden av energi är ingen födel. Är det inte konstigt att göra av med energi gör att man får mer energi tillbaka? Det märks så tydligt. Tålamod, effektivitet och inre harmoni. Allting påverkas av att inte träna.
Men hur får man till det i vardagen då? Varannan vecka är jag själv med barnen och tiden räcker till att lämna/hämta på dagis, jobba 100%, handla och laga mat och göra nattning. Typ. Veckorna då Johan är hemma skulle jag kunna träna hur mycket jag vill. Men det känns betydligt mer lockande att åka hem direkt efter jobbet, istället för att svänga förbi gymmet. Jag har ju inte träffat honom på en vecka då! Självklart prioriterar jag oss. Svårt att få ihop. Då blir det helt enkelt... ingenting.
Jag tror inte att jag kommer dö, men jag kommer heller inte få någon bra tid. Jag satsar mest på att ta mig runt. Sist jag sprang 1 mil gjorde jag det på 62 min och det var jäkligt tungt. Tar jag med min dåliga uppladdning + långa backar men även det faktum att jag får en nummerlapp på bröstet och lite tävlingsinstinkt så tror jag vi landar på plus minus noll. I bästa fall...
Ni måste alltså hålla tumamrna för mig på söndag! Jag har igen aning om vad som väntar, det enda jag vet är att jag är dåligt förberedd. Det känns inte så bra.
