Sånna här dagar.
Hur konstigt det än låter så känns det så skönt att läsa det här inlägget. Jag brottas med liknande känslor och jag blir så less på mig själv, för jag kan inte bryta det dåliga mönstret :/ Det är riktigt svårt!
Mitt problem är att jag aldrig är nöjd, aldrig känner mig riktigt tillfreds med tillvaron, spelar ingen roll vart jag befinner mig.
Jag har egentligen allt, en helt underbart fantastisk familj, underbara vänner, pengar är inget problem, jag reser världen över, har i princip ett hem i Sverige och ett i Los Angeles, jag gör roliga saker varje dag, har massor med egentid som jag verkligen värderar.
Men ändå, är jag aldrig riktigt lycklig. Jag känner mig alltid dragen någon annanstans. Vart vet jag inte ens!
Så, alla brottas vi nog med några slags känslor. Riktigt jobbigt är det, särskilt när man verkligen inte vet hur man ska bearbeta dem och vända dem. Tro mig, jag har försökt! =P
Men, man får inte ge upp! Man får försöka se allt bra varje dag i sitt liv, och inte lägga för mycket vikt vid de envisa tankarna och känslorna.
Usch sånt där är så jobbigt. När man vet att man är jobbig och dryg men man kan liksom inte låta bli! Man kan vara realistisk och tänka att nu överreagerar jag och så men känslorna är ju lika verkliga ändå. Hoppas att du kan ha lite tid för dig själv och dina intressen snart!