Jag vet inte om det är nyhetens behag, men Estridh älskar verkligen våran nya lägenhet. Det märks att hon trivs jättebra! Hon säger "Vi har flyttat Gockland! Jag bor i gula huset!" och skiner som en sol. Det händer också att hon ber om att vi ska gå hem när vi är ute i parken, bara för att få vara hemma i lägenheten.

Jag har tidigare haft dåligt samvete över att hon inte får ett eget rum längre. Vardagsrummet är ju delat i två så ena halvan är hennes och den andra vardagsrum. Men hon gillar det, till och med mera än vad hon gillade sitt egna rum! Hon leker mer med hennes leksaker inne i hennes hörna och hon somnar jättebra om kvällarna när vi sitter bredvid och ser på TV och pratar. Det känns helt enkelt som att hon är tryggare med att ha oss nära, i stället för att vara avskild i ett helt eget rum.

Förut har Estridh kommit med en hel del bortförklaringar vid läggdags för att få komma upp i stället för att ligga i sängen. Komma upp och kissa 100 gånger, ha mera välling, golvfläkten ska slås på, blommorna på tapeten har varit läskiga och precis just de gosedjur som man inte hittar för stunden ska ligga i sängen.

Men här är det inget snack om saken. Vi läggdags kryper hon själv upp i sin säng, dricker sin välling och lyssnar till en saga, sen ligger hon där i lugn och ro tills hon somnar. Här om kvällen satt vi alla tre framför TV:n när Estridh plötsligt reste sig ur soffan och sa "Essi gå och sova", sen fick vi godnattpussar och hon gick själv och kröp ner i hennes säng. Det var tid för läggdags, men aldrig tidigare har hon tagit initiativet att att gå och lägga sig...

Det känns i alla fall jättebra. Jag tror hon kommer trivas här! ♥