Att vara sjöman betyder ofta att man ligger lågt under vinterhalvåret. Från att isen lägger sig tills takdropp och öppet vattnet på vårkanten. Johan har därför varit en hemmapappa som tagit hand om barn och hushåll de senaste månaderna. Jag har blivit bortskämd med mat på bordet efter arbetsdagen, fyllt kylskåp och vikt tvätt i lådorna. Man väljer sig fort.

 

Tanken var att hans båtsäsong skulle dra igång i slutet på April, men från den ena dagen till den andra har han nu fått hoppa in. Helt plötsligt blev jag själv med allt var dagisskjutsande, matlagning, husshållsarbete, handling och heltidsjobb heter! Han kommer heller inte jobba borta varannan vecka, som tidigare. Utan varje vecka.

 

Jag har alltså blivit solomamma. På heltid. Sjömansänka. Jag tänker att det är en kort period. Så blir det ibland. Jag ska bara komma in i mina gamla rutiner och hittat flytet. Bara hoppas att min gravida kropp klarar sig från krämpor under tiden. Det skulle försvåra vardagen.

 

Så jag drar ett djupt andetag och laddar för en intensiv vår. Man skulle kunna se det som ett prov inför mitt blivande moderskap till tre. Klarar jag detta, så klarar jag väl allt?