Signe som var så liten ser helt plötsligt väldigt stor ut bredvid Knut!

 

Lillasyster har blivit storasyster! Hon älskar honom, även om det är en stor omställning att inte längre vara minst. Kanske är omställningen störst för mig? Att hon som tidigare varit min lilla bebis i jämförelse med lillebror nu framstår som enormt stor och självständig. I samma stund höjs förväntningarna därefter.

 

För visst är hon stor, och visst är hon självständig. Men jag påminner mig själv om att hon inte ens fyllt tre år och behöver mig på precis samma sätt som innan lillebror kom. För henne har inte det förändrats. Sen är det inte heller alldeles enkelt att vara så ivrig och nyfiken på någon som är så nyfödd och skör. Det blir lätt för hårdhänt och en massa tillsägelser om att vara lugn och försiktig. Men hon lär sig snart.

 

Signe själv är väldigt glad över att Knut äntligen kommit! Hennes kärlek till honom visar sig i hundra miljoner pussar och kramar och en ständig vilja att hålla honom i sin famn. När hon håller honom pratar hon snällt med honom och säger "Hej Knut! Jag är glad att du kom ut!". Det är så fint att se att han helt självklart är en del av familjen, även för systrarna ♥