Jag trivs ganska bra med det här hemmalivet. Bara låta dagarna bli som de blir utan några tider att passa. Ingen stress, inga måsten. Vi hittar ändå på ganska mycket saker att fylla dagarna med. Går ner på stan. Handlar. Badar bubbelbad. Går till kyrkan. Bakar kakor. Ritar. Lånar böcker på biblioteket. Cyklar ner till havet. Leker i lekparken. 

Vi gör sånt som faller oss in för stunden. Det är väldigt skönt att ha sånna dagar tillsammans, då jag vet att jag inte har någon annan än Estridh att rätta mig efter. Dessutom är det väldigt givande att ha så mycket tid ensam med henne. Det känns verkligen som vi umgås och har kul ihop. Kvalitésstid. Ungefär så jag hade önskat att sista tiden innan bebisen kommer skulle kännas!


Hennes nya kärlek - alla dessa betongfår!

Vi utforskar Visby också. Estridh har lärt sig känna igen många platser. Hon känner igen ringmuren, kyrkan, biblioteket, syrrans hus och Almedalen när hon ser det. Sen är det många ställen hon pekar på och säger "Du och jag var där!" eller "Du, jag, pappa och bebisen åt där!".

I morgon ska jag försöka åka med henne på ponnyridning. Estridh älskar ju hästar och pratar hela tiden om att hon vill rida. Hittade en fin gård som erbjöd ponnyridning där de leder hästarna ute i naturen på en promenad 30min / 60 min. Kan ju vara kul!