I morgon är det nyårsafton och som ni vet ska jag och Johan på middag, följt av fyrverkerier i Slottsbacken och party på krogen. Gästerna till middagen har fått tilldelat en varsin rätt att fixa, då våran lott fallit på efterrätten (hade inte kunnat bli bättre)! Men det är lite klurigt att komma på någonting som är riktigt festligt, många tycker om och som dessutom är lätt att ta med sig när vi åker dit.

Så såg jag Leila Lindholm göra den här mumsiga glassen, och den får det bli! Ser det inte gott ut? Det är hemmagjord glass med mjuk maräng, vit choklad, grand marnier och andra gottigheter i. Tror det kan gå hem hos de allra flesta. Strör man över lite silverkulor på det där och sticker i några strakande tomtebloss kan det nog bli riktigt bra! Receptet hittar ni här!

Vad ska ni hitta på i morgon föresten? Har ni hittat några fina aftonblåsoroch glittarande skor att ha på er? Jag funderar över om jag ska ha tjockare jeans över strumpbyxorna när vi går ut och kollar på fyrverkerierna? De kan man ju hänga av sig i garderoben inne på krogen sen, visst? Förut var man ung och dum och klädde sig i tunna kläder och stod sen och frös ihjäl i kylan. Nu är man en funktionell mamma som tänker på det praktiska, haha. Om inte annat får vi ta med oss något värmande (och då menar jag inte en chokladtermos) i till fyrverkerierna :P

Min systerdotter Elba fick den här i julklapp av mig, en t-shirt som jag gjort ett eget tryck på. Ganska söt va? Hon älskar katter, därav motivet. Nu i efterhand när jag tittar på den tycker jag att det är en liten miss att inte katternas svansar är ikrokade i varandra, men äsch. Den är ju fin ändå! Hon tyckte om den. Färgen jag använt är samma som jag gjorde halksockor med, funkar jättebra att måla på t-shirts med också!

Puh... efter att ha suttit och rullat in dessa 327 små dyrgripar i papper i nästan 2 timmar är min högra axelmuskel helt paj. Känns som den dragit ihop sig till en liten hård, öm boll som bara gör ont. Men Johan har utlovat massage till i kväll, så jag ska förstöka stå ut tills dess. Som ett plåster på såret så är kolorna gudomligt goda! Helt underbara. Receptet hittar ni här. Faktiskt enkla att göra egentligen, det är bara jag som ska spexa till det och slå in dem i papper och hålla på... men det behöver man inte göra. Jag har ju tryckte en liten scrapstämel på varje kolapapper också, som dekoration. Men när kolorna väl skulle rullas in visade det sig att det inte syndes så bra med en brun stämpel, på ett brunt papper med en brun kola i. Men men, det finns ju vitt bakplåtspapper också, det ska jag använda nästa gång. För just det, det är bakplåtspapper jag haft och gjort kolapapper av. Ganska fint, visst? Tycker om när det ser lite gammeldags och hemmagjort ut!

Men man kan gör kolorna liiiite hårdare också och ha de som vanliga utskurna rutor också. Men jag gjorde så här, titta får ni se:


Vet inte om jag orkar baka morotskakor ikväll, får nog bli i morgon. Känner att jag vill göra någonting annat än att stå i köket denna dag. Tex. göra ett litet avbrott och gå och byta en härlig bajsbjöla på Estridh, tycker det kom en liten odör när hon sprang förbi... Ja, plikten kallar.

Lussebröd, skinkmackor, saft och kaffe. Vi sjöng några sånger i ringen och fikade sen och umgicks. Estridh har ju inte varit på förskolan på 1 ½ vecka (Johan har jullov & jag är ledig), så hon tyckte det var riktigt kul att röja bland deras leksaker och busa med kompisarna igen. Nu kommer hon inte komma tillbaka dit förens efter nyår, vilket känns som en evighet! Hoppas det kommer gå lika bra att lämna henne där då som nu, så att hon inte kommer ur fas bara för att hon varit borta därifrån så länge. Ja, det går nog bra. Det ska bli skönt att ha henne hemma hela jul och nyår i allafall!



I kväll ska vi testa Johans sushilåda. Fort kommer det gå! 3 x 9 bitar blir 13½ i var, en perfekt middag. Jag har inte ätit något annat än en skinkmacka på förskolan i dag så jag är hungrig! Ni ska få se hur den funkar sen, när vi själva vet. Tänkte lägga upp "receptet" på sushi också, och hur vi gör. Verkar vara många som är intresserade. Det är faktiskt superenkelt och jag och Johan har lärt oss själva!

Ha de fint, puss hej!

Så här ser den ut, Johans lilla konstverk!

Jag frågade hur Johan kom på det här, men han har ingen aning. Han kan ha läst det i en bok, sett det på TV eller drömt det. Har ni sett sån här förut...? Hur som helst är det en superbra idé om man gillar att göra mång sushibitar fort, för det är det som är tanken. Lägg i ris - sen lax (eller vad man nu vill ha) - tryck till med locket. Lyft bort kanterna och skär upp "sushikakan". Vips så har man en 9-bitars! Egen design á la Johan, som har lyckats fint fint med denna lilla kreation!

På fredag kommer nästan hela min syskonskara hit på sushimiddag, som ett fint avbrott från alla prinskorvar och sillstjärtar. Vi blir 12 personer, så jag antar att denna "genväg" till fina och många sushibitr kommer väl till pass!


Ska bli spännande att prova hur den funkar och hur bitarna blir! Vad tror ni? Visst låter det ganska bra?

God kväll! Har nyss fällt en tår i soffan för Kevins vinst av årets Idol. Jag och Johan ringde en gemensam gång på Alice (jag har som princip att aldrig rösta annars i TV program, bara i finalerna), men Kevin är helt klart värd vinsten han också. Men någonstans känns det som att Kevin är en bättre atrist och skulle klara sig bra på egen hand med sitt egna material. Till skillnd mot Alice som verkligen är IDOL, och skulle göra det färdigskrivna materialet hur bra som helst! Kanske till och med skulle behöva den där sista putten i rumpan för att lyckas. Men men. Kevin är helt klart en värdig vinnare! Vem hejjade ni på?

De 3 timamrna fram tills Idol började har jag ägnat åt julbak. Det har blivit både pepparkakor och lussekatter här i kväll, väldigt mysigt. Och gott! Jag säger tack till våran gudomligt händiga köksassistent som hjälper mig på traven med världens bästa lussedeg. Även om den lämnar oförskämt mycket disk efter sig.. Jaja, nog om det. Jag har ju önskat mig en diskmaskin av tomten i julklapp så jag hoppas han hör mig :P Nu ska ni få se vad duktig jag har varit:



Har ni hunnit julbaka något ännu? Tycker det är så himla mysigt. Förra året satt jag som klistrad framför Leila Lindholms julbaksprogram "Leilas jul" och gjorde en hel del av recepten. Japp, så nu har vi äkta lussekatter till morgonkaffet i morgon. Vi ska försöka leta upp ett luciatåg också, Estridh måste ju få höra de fina sångerna och se alla ljusen. Hon minns nog inte så mycket av förra året..

Ha en trevlig kväll nu! I morgon är det lusselelle! (ps, min systers födelsedag också!)

Ni som följt bloggen ett tag har säkert förstått att det inte är jag som är kung i köket här hemma, direkt. Förutom när det gäller sönderkokade potatisar, fastbränt ris, stenhårda kladdkakor och hackade grönsaker... Men jag har en rätt där jag får brilljera och visa mina skills i köket - veggo lasagne! Jag misslyckas aldrig! Det är mitt ess i rockärmen som jag plockar fram när folk helt börjar ge upp hoppet om mina kökskunskaper. I kväll är det nämligen jag som fått brilljera med min paradrätt, och därför måste jag såklart dela med mig till alla andra som matlagare där ute. Gör veggolasagne! Hur kul, lätt och gott som helst. En bra rätt sen när barnen kan vara med och hjälpa till, för det är mycket som ska hackas och skalas (haha, slavdrivare :P). Dessutom är den riktigt god och en av Estridhs favoriträtter.

Ingredienser:

• Lasagneplattor (funkar också med färska såklart)
• 4 morötter
• 1 liten kålrot
• 1 stor palsternacka
• 1 gul lök
• 2 röda paprikor
• 1 aubergine
• 2 burkar ostsås (om man är lat och inte orkar göra egen...)
• 2 burkar krossade tomater (ev. med smak av basilika)
• Oregano
• Salt (om man har en liten bebis som inte ska äta salt, hoppa över detta moment)
• Peppar

Prova gärna! Lasagne är det godaste man kan äta, och blir enligt mig mycket godare vegetarisk! Det blir som en helt annan rätt... Speciellt när det blir lite mer bitar och olika smkar än när man bara gör på köttfärssås. Om man ska göra på köttfärsås har jag en annat recept som också är helt gudomligt gott - saffranslasagne! Passar ju utmärkt på julbordet, nu såhär i juletid, men är verkligen ingen julmat man är van vid. Principen är väldigt enkel, en helt vanlig köttfärsåslasagne fast med 1 gram saffran i ostsåsen. Ni som vet hur gott pasta och saffran är ihop förstår säkert vilken hitt den här kombon är! Men det får jag skriva om en annan gång... :P

Puss so long!

Estridh önskar sig ett eget lekrum eller en hund i julklapp, (mamma och pappa instämmer mest med de förstnämnda). Se själva! Folk gnäller över att de är trångbodda med vi är verkligen trångbodda! Det är är vårat vardagsrum/lekrum. Så fort mamma får sitt nya jobb Estridh, då lovar jag att du ska få ett eget rum att leka i!

I går eftermiddag var vi över till min pappa på middag. Estridh var glad att träffa morfar och kramade honom hårt kring halsen när vi skulle åka hem. Innan vi begav oss mot hem på riktigt svängde vi förbi Johans barndomskompis och bästa vän som blev pappa för 1 månad sedan. En pytteliten Ines blev det! Så himla söt och liten! Jag kan inte i min vildaste fantasi minnas att Estridh varit så liten. Legat sådär som ett litet knytte och sprakat. Nej, det är märkligt vad tiden går fort. Lite avundsjuk är man såklart också... Tänk att få uppleva den där allra första tiden en gång till! När man var som i en egen liten dimma och svävade på rosa moln, hela världen kretsade kring den här nya lilla människan. Jag sa det till Johan på vägen hem att det kändes lite som att "Tänk sen när det blir våran tur, vad mysigt!", men det har ju redan varit våran tur en gång?! Jag tror man aldrig kan få nog av det - att ha en nyfödd liten bebbe att lära känna. En ny människa, ett nytt litet liv som man väntat på i 9 månader... Som äntligen är ute! Det är fantastiskt egentligen. Men det är synd hur fort man glömmer...

För tiden går verkligen fort. Jag minns alla som sa "Oj oj oj, ta vara på den här tiden nu! Den kommer aldrig tillbaka!", när hon var nyfödd, och vi svarade "Jaa, självklart! Det här kommer man aldrig glömma". Nej, självklart glömmer man det inte, men det är väldigt svårt att förställa sig att Estridh varit så liten. Någonsin! Man lever så mycket i nuet när man har barn, och är med i deras utvecklingsfaser till 100%. Ines mamma frågade mig igår hur gammal Estridh var när jag slutade amma och hur jag gjorde. Herregud! Det är ju knappt ½ år sen men jag minns knappt!? Eller jo, jag minns att det gick snabbt att sluta, men inte alla detaljer. Det är först när man läser vad man skrivit här tex, som man verkligen kommer ihåg hur det var. För tiden går undan. För ett år sen var Estridh så där liten och pyttig som Ines - i dag ser hon ut såhär:


Så till alla er gravida och nyblivna föräldrar men små nyföddingar där ute - ta tillvara på tiden! Det dröjer inte länge för en det där oskyldiga, rosa lilla paketet som bara sover, äter och bajsar står och petar i näsan med ett flin på läpparna :P Så skriv ner alla små detaljer ni kan komma på, vad barnet gör, vad ni tänker och känner. Och ta massor av foton! I efterhand är det så underbart att ha sånna minnen att kika tillbaka på. Jag ångrar att jag inte har mer nerskrivet från hur jag kände mig under graviditeten och alla tankar man hade då... Men men, man får väl fler chanser förhoppningsvis :P

En del har undrat hur vi gjort för att få Estridh att sova och somna om själv i sin egen säng. Vi har inte använt oss av någon speciell metod, utan mest känt efter vad som passar oss och vad vi själv tror på. Våran "metod" är väl helt enkelt något vi utformat själva. Vi har tagt de bitar vi tror funkar och gjort ett egen teknik som går bra för oss, och Estridh.

I början när Estridh var liten sov hon i våran säng av praktiskt själ då hon ammade var och varannan timme. Men vart efter hon blev större och inte behövde mat lika ofta på nätterna, så gick detta över i något snuttande som höll på att ha död på mig, kändes det som. Hon skulle ha bröstet hela tiden och vaknade 100 gånger per natt bara för att ha "mat". Tillslut ledsnade jag och tyckte det var dags för henne att sova själv. Det har jag alltid tyckt, barn ska lära sig att sova i sina egna sängar. Skulle tro att vi började med det när hon var runt... 6 månader kanske? Det var det som ledde till att jag slutade amma henne helt vid 7½månaders ålder. När nattamningen försvann gjorde mjölken det också, och Estridh tröttnade. När vi därefter introducerade välling för henne blev hon som tokig! Nu kunde hon hålla sig mätt hela natten.

Det vi har gjort från att ha en bebis som legat och tuttat hela nätterna (Estridh vägrade ta napp, vilket jag är glad för idag!) till en som somnar själv efter max 5 minuter och sover hela natten är följande: Vi bestämde oss för hur vi ville ha det. Att vara säkra på vad man vill, och vad man vill uppnå är väldigt viktigt. Var tydlig mot barnet! Är ni lugna och trygga och vet vad ni vill, så blir barnet likadant. Det är min fulla övertygelse att man skapar tryggare barn genom att lära dem att somna och somna om själva. Istället för att ett barn som vaknar och gråter och måste komma upp till mamma och pappa för att känna sig trygg. Mitt mål har varit att få Estridh att känna den tryggheten i sig själv, och därför kunna sova ensam. Det måste vara en enorm trygghet för ett barn att kunna ligga själv i sin säng, och somna i lugn och ro och veta att mamma och pappa finns där ändå, mot att alltid ha ett behov av sina föräldrar för att kunna sova. På det viset ger man barnet en större trygghet i längden, än den man ger om man tröstar barnet till sömns för stunden. Helt enkelt ett viktigt steg i att göra barnet till en trygg och självständig individ!

Så här gjorde vi:

Våran första metod var att ge Estridh hennes välling i sängen och sitta med henne vid hennes spjälsäng och sjunga lite. När hon druckit upp välling sa vi godnatt och gick ut. Ofta, eller nästan alltid böjan hon gråta när vi gick ut. Vi har aldrig sprungit in med det samma till henne då, utan väntat lite och lyssnat på hennes gråt varför hon är ledsen. Oftast är hon bara arg över att man gått därifrån, då låter vi henne vara. I bland gnäller hon bara en liten stund och somnar, men vissa kvällar har hon blivit hysterisk och då har vi självklart gått in till henne. Lagt henne ner, talat om lugnt med bestämt att det är läggdags och sedan gått ut. Ibland har vi suttit där tills hon somnat. Men det blev ändå inget flyt i rutinerna, ibland somnade hon själv, i bland blev hon hysterisk. På nätterna vaknade hon flera gånger och var ledsen... Hon visste inte när vi skulle gå, om vi skulle stanna när vi kom in eller om vi skulle gå igen. Därför är det så himla viktigt att vara bestämt och konsekvent! Efter den här perioden bestämde vi oss för att göra läggningen mer tydlig för henne. Vi ändrade egentligen bara på 1 sak: Gå ut ur sovrummet direkt. Det kan låta som en hård och hjärtlös metod, men det var vad som funkade för henne! 

 Estridh har sovit middag på dagen, 1 eller 2 gånger. Vi vet att hon vär trött, vilket är väldigt viktigt för att barnet ska kunna somna själv. Vid läggdags, kl. 20:00 gör vi det lite lugnt här hemma, ser på lite TV, kanske tar ett bad, tar på pyamas och fixar välling (efter bara några dagar försod hon själv att välling = mysa & sova). Vi lägger henne i sängen, pratar lite lugnt om vad vi gjort under dagen, att hon är det bästa vi har och att vi älskar henne mest i hela världen. Vi stannar max 2 minuter inne hos henne och ser alltid till att hon har sin vattenflaska i sängen när vi går ut. Då ligger hon där och snuttar på sin välling och lägger sig till rätta. Hon hör att vi är utanför och ser på TV eller diskar. Efter 15 minuter brukar jag gå in och se till att hon sover, det gör hon alltid.

Hon dricker helt enkelt sin välling tills hon somnar, och har den som tröst om hon skulle bli ledsen. Hon har helt enkelt något annat mysigt att göra istället för att oroa sig om vart vi är eller att vi går ut. Hon vet att vi finns där ändå. Hon hör oss utanför. Skulle hon vakna efter någon timme och vara ledsen, väntar vi innan vi går in. Som jag sa, så hör man vad det är för gråt. Allt gråt är inte för att barnet är förtvivlat eller känner sig övergivet. Barnet har bara det uttrycksättet för massor av känslor. De kan vara arga, förbannade, törstiga, ängsliga, vilja ha sällskap, drömt en mardröm, vara rädda eller vara förvirrade när de vaknar upp. Det behöver alltså inte gälla livet bara ett barn gråter, ge barnet istället en chans att hantera sina känslor och lösa problemet själv. Är barnet hysteriskt ledset så får man ju självklart gå in, ibland kan det ju var blöjbyte eller påfyllning i vattenflaskan eller andra mänskliga behov. Men vi vet ju att hon inte är hungrig eftersom hon somnat med sin välling. Men allt annat brukar Estridh fixa själv faktiskt...  Hon gråter eller gnäller 1 minut kanske, bökar omkring lite i sängen och hittar sin vattenflaska eller det som är kvar i vällingflskan. Har man napp kanske det är barnets tröst. Hon snuttar på den en stund och somnar om.

Jag är helt övertygad om att hon känner sig tryggare med att kunna sova och somna om själv, än att behöva vaggas eller ständigt behöva våran närvaro för att kunna sova. Barn blir tryggare och får en bättre självkänsla av att vara självständiga och kunna klara saker själva. Så även med sömnen! Att somna på kvällen med hjälp av mamma eller pappa, gör ju att barnet också behöver den hjälpen varje gång de vaknar på natten. Jag vet inte om Estridh sover hela natten hon också, men om hon vaknar så kan hon iallafall somna om själv eftersom hon gjorde det på kvällen. Hon behöver inte känna sig rädd över det faktum att hon är ensam i sängen, utan vet att det bar är att slappna av och somna om.

Estridh (7 månader) har somnat i pappas händer när vi satt och fikade.

Jag vet ganska lite om 5-minutersmetoden, men jag är absolut positiv mot idén. Sen kan jag tycka att det dumt att sätta en tid, 5 minuter, mellan gångerna man går in för det beror så mycket på barnet. Däremot kan det vara en hjälp för föräldrarna att stå ut om man tycker det är jobbigt med ett barn som bara skriker och skriker.. Men nja, lyssna på barnet, skulle jag säga. Känn efter vad som passar er och erat barn! Gråter barnet hysteriskt en stund efter att du gått ut så tveka inte tt gå in, då behöver barnet det. Men ha en grundinställning till hur ni vill ha det, och vad som ska gälla för läggningen. Och tumma in på rutinerna! Barn är inte dumma och lär sig på en gång om man kan tjata sig till att få komma upp i mamma och pappa säng. Var bestämda! Och kärleksfulla! Man gör ju trots allt det här för att hjälpa barnet i utvecklingen till att bli en självständig individ, även om man som mamma självklart kan tycka det är fantastiskt mysigt att ligga och lukta på sn lilla unga hela natten :P

Berätta gärna vad ni hör för rutiner och metoder med era små! Vad som funkar för er och inte.
Puss puss & sov så gott i natt!

Vi missade ju att åka i pulkabacken då de massiva snökaoset när det drog över stan, eftersom Estridh inte hade hunnit fått någon pulka då ännu. Men veckan efter fick hon det (när snön var bosta...)! Här om dagen fick vid dock en chans till, även om det inte kommit så mycket snö under natten så var det ändå lite. Tillräckligt för att kunna åka pulka till dagis, tänkte vi. Tyvärr var det väldigt töig snö så det fick inte alls, efter 20 meter med pulkan hade all tösnö på vägen packat ihop sig under pulkan som kändes som 300 kg tung i ett snöre... När jag skulle lyfta på den för att skaka bort snöberget under, så välte pulkan och Estridh kom med ansiktet ner i snön. Men den tjejen har ju is i mage (höhö) så hon tyckte inte att det var så värst farligt. Däremot var det slutåkt på pulka eftersom snön var 1cm tjock på asfalten och dessutom genomblöt. Inte så bra förutsättningar för plukaåkning, vill säga!

Men en liten bit kom vi. Och den gillade hon. Bortsätt från när hon voltade så var det bara skratt och glada miner hela vägen. Antar att vi får ge oss på ett nytt försök när det kommer lite mer snö ch blir kallare, så att det är inte bara blask som ligger på vägen...

Här har ni lite bildbevis från våran korta, men roliga tur!

Hejsan!

I dag är det en ledig dag. Vi är hemma alla tre och stökar med det ena och det andra. Kl 15:00 kommer två logopedstudenter som använder Estridh och hennes utveckling i ett ev deras projekt, ska bli spännande! Jag har rensat Estridhs garderob och plockat ut alla strumpor som saknar halkskydd under och målat dit eget. Supersnyggt! Det är så himla kul och lätt att måla med den färgen så man vill aldrig sluta :P Dessutom gjorde jag nya fina lappar och satt på hennes byrå så att vi lättare hittar vart allt ligger. Jag tror jag kommit på världens bästa grej - halkisar på strumpbyxor. Det är ju hopplöst för dem små att gå annars! Så äntligen kan Estridh börja använda strumpbyxor...


Det är faktiskt ett väligt kul och personligt julklappstips! Måla går det att göra på allt som är av bomull, så vrför inte köpa en helfärgad t-shirt eller body och göra eget motiv i fram? Det är ju superkul! Kan man ju göra åt sig själv också (kanske inte på en body då...) Nu ska ni få se hur fint jag gjort i hennes byrå. Kläderna blir ju bara fler och fler, och större och större så vi har fått prioritera om lite. Vissa plagg får nu trängast i vår garderob. Men de som fick plats i hennes lilla byrå har fått sin alldeles egna plats med skylt och allt. (Dymon som jag skrivit lapparna med finns att köpa på Claes Ohlsson för en hundring!) Kolla:

"Touch textile" från märket Pëbëo. Finns att köpa på Panduro för 32:-/st.

Estridh har en hel del strumpor, men väldigt få som faktiskt har halkpluttar under. På förskolan är det omöjligt för henne att ens kunna använda sånna, för hon halkar bara omkull hela tiden. Så för att kunna börja använda hela hennes strumpgarderob har jag tänkt att göra egna halkisar! Tanken är ganska enkel - ta en vanlig strumpa, måla på det motiv du vill ha under strumpan med kladdig textilfärg (se ovan), låt torka, stryk i 1 minut och sen är det bara leka! Garanterat halkfria :P

Färgen man målar med finns i olika typer... Glansig, glittrande eller som den här som heter "volyme". Det betyder att när man sen stryker på baksidan av motivet för att fixera, så sväller texten upp och blir lite "fluffigare". Tydligen är det den bästa färgen för att göra halkisar, enligt Panduro. Nu ska jag leta upp flera små strumpor i hennes låda och låta fantasin flöda! Jag har tänkt att göra under strumpbyxor också, för de hon har hon åker hon bara omkring som Bambi på is med... Haha. Har men en bebis som fortfarande kryper, kan det ju var en idé att göra ett litet motiv på knäna också. Annars kan man ju måla med den här färgen bara för att det är fint också på tröjor eller byxor!

Klockan 16:00 gick färjan från Visby hamn. Fullsmockad var den.. Fulla hytter, fulla vilostolar. Det är ett projekt i sig att hålla en 1 åring sysselsatt tillsammans med 1498 andra passagerare som försöker få lugn och ro. Men Estridh fick leka i en liten korridor som vi spärrt av som våran, det gick bra. Hon fick fisk med potatis från resturangen och lekte med en jämngammal tjej som hette Klara.

Det är tråkigt att åka hem såklart, fast som alltid så är det väldigt skönt att få komma hem. Sova i sin säng, äta ur sin egen kyl och duscha i sin egna dusch... Nu behöver vi ju inte vänta tills nästa år innan man träffar syrran och hennes familj heller, för de kommer hem hit till jul! Då känns det lite lättare att åka också, när man vet att man ses ganska snart igen. Här är bilder från terminalen och färjan:


Nu är det nog skrivet om Gotlandsresan! Istället ska jag berätta att jag idag kl. 13:00 ska på ett möte tillsammans med chefen på mitt nya jobb, och prat lite. Ska bli spännande!  Jag är lite nervös, men det brukar släppa när mn väl kommer dit och träffar alla. Sen åker jag direkt därifrån till kontoret. Säljer jag 5 den här veckan får jag gå på julbord med chifen. Jag har redan avklarat 2. Det ska vi nog greja...

Ha de fint, puss puss!

Söndag, våran sista dag. Det var ju så julskyltningen började. Vi kikade omkring på stan och åt mat på vårat favoritställe - Brinken. Där har det gammal hedelig husmanskost som är förbaskat god! Eftersom Estridh hade sovit hos min syster även den här natten, gick vi dit först och hämtade henne. Det regnade och var ganska trist väder, men på något konstigt vis lyckas Visby alltid vara mysigt och fint. Och från att hela stan legat totalt öde, blev den fullkomligt smockad av glada julfirare som ville dansa kring granen nere på torget och koll på marknaden. Vd kom alla från? Haha, alla måste suttit inne ch gömt sig hela helgen, eller nått...

Estridh sov hos syrran båda nätterna. Riktigt lyxigt med barnvakt på semestern! Vi var ju hos dem på kvällarna, och Estridh gick och la sig hos dem. Sen gick jag och Johan ut och tog oss varsitt glas på G:a Masters innan vi gick hem till oss. På morgonen gick vi hem till syrran igen och fick träffa Estridh igen. Det är konstigt hur mycket man saknar henne på så kort tid! Men det går ju alltid så bra att lämna bort henne... Hon somnar kl 20:00, och sover till kl. 08:00 på morgonen. Dricker sin välling och somnar om själv på natten om hon vaknar. Kan ju inte bli bättre! Skönt när mamman och pappan kan få lite egentid tillsammans utan att behöva oroa sig över att det inte funkar med Estridh, för det gör det alltid.

En underbart mysig helg. Gotland bjöd inte på så mycket snö, men en hel del julskyltning och mysig stämning. Jag gillar Gotland lika mycket på vintern som på sommaren. Det var faktiskt skönare nu att slippa trängas med tusentals turister och medeltidsklädda. Visby är charmigt som det är, även på vintern! Det var så fint med de upplysta ruinerna och julstjänor i alla fönster. Men trots att det är lågsäsong så var det en och annan turist där ändå. Det var verkligen inte öde, som jag hade trott! Nu lägger jag upp bilder från fredagen när vi kom dit. En bild säger mer än tusen ord :P