En liten inneboende
Mycket har jag skrivit om sedan jag började blogga 2008, men jag trodde aldrig jag skulle få anledning att lägga upp bilder från vårat sopskåp. Men se, det gick jag!
I går när jag öppnade skåpet hittade jag nämligen en liten mus som balanserade på komposthinkens kant. Djurälskaren Estrid blev givetvis alldeles till sig av glädje! "Snälla mamma, kan vi inte ha kvar musen? Kan jag inte få hålla den?". Det fick hon inte, men eftersom den gömde sig i plastlådan fick vi goda möjligheter att titta på musen på nära håll. Estrid hade svårt att slita sig från den, men när jag förklarade att den måste få komma ut till sina familj i skogen gick hon med på att släppa ut den.
Hon är så fin med djur, Estrid. Hela tiden när vi bar ut den i hinken sa hon "Så ja, lilla vännen. Vi ska inte göra dig illa. Vi vill bara hjälpa dig! Lilla vännen." ♥
Men guuuu va söt! Åh jag smäller av! Möss och råttor är de vackraste varelserna på jorden <3 Älska älska älska! Och Estrid då! Vilken kanontjej, med ett stort hjärta och känslor för allt levande. Det kommer bli en riktigt fin människa av henne, det kan jag tala om! För precis sådär var jag som yngre ;)
Vilken söt liten rackare! :)
Ja, jag har ju sagt det förrut men Estrid är en sann djurvän - personifierad! Hon känenr verkligen för ALLA djur. Maskar, hundar, igelkottar, hajar och nu senast har hon förälskat sig i insektsprogrammen på Discovery och Animal Planet. Ja Andrea, blir hon som du ha rjag inget att oroa mig över :)
åh vad söta möss är! förstår inte folk som tycker dom är äckliga och dödar dom..
och estrid lilla ängeln. vilket hjärta. tyvärr vet jag att hon när hon blivit äldre, precis som jag, kommer att bli otroligt ledsen över att se vad vi människor gör mot djuren. Men det är då du ska påminna henne om varför det är så viktigt att människor som hon finns!
