En lugn morgon. Estridh ser på barnprogram, Johan och bebisen sover fortfarande. Jag borde tvätta av mig gårdagens mascara, men jag bloggar i stället.

Måste säga att Signe är världens lugnaste bebis. Hon har ganska långa vakenperioder nu också, vilket är jätteroligt! Då är hon pigg och social flera timmar. Gillar då att ligga i famnen, titta en djupt in i ögonen eller sitta i sin babysitter och låta sig underhållas av storasyster. Bra dynsrythm har hon också. Sover till efter 9:00 på morgonen och somnar för natten 22:00. Under natten sover hon som en stock, men vaknar för att äta ca. 01:30, 04:30 och 06:30. Jag vaknar däremot lite oftare än så. Det räcker med att tösen sträcker på sig eler drar en suck så är jag på språng. Bra instinkt.

Ja, hon är världens finaste bebis! Jag hade ju lite tanker under graviditeten hur det skulle gå att älska två ban lika mycket. Estridh var ju ändå först, hur ska någon kunna mäta sig med henne? Men det är inget problem! Mitt mammahjärta verkar ha ett bottenlöst hål av kärlek till mina barn. Jag blir bara mer och mer kär i den lilla för varje dag som går. Det går inte en dag utan att jag luktar på det där lilla, mjuka huvudet och förundras över hur lyckligt lottad jag måste vara som får vara mamma till en sån liten guldklimp