Estridh försvann!
I dag tror jag att jag varit med om alla föräldrars mardröm. Estridh försvann inne på affären!
På förmiddagen var jag och barnen och handlade. Estridh var jätteduktig, hade sin egna lilla kundvagn och hjälpte mig och scanna. Vi gick tillsammans genom butiken fram till kassan för att betala i självscanningsdisken. Hon står snett bakom mig med sin lilla vagn, medans jag böjer mig fram för att leta upp kortet i väskan och betala. När jag vänder mig om är ungen inte där! Hon är borta! Jag går runt de närmsta hyllorna och letar, ropar. Går tillbaka till vagnen men ser henne ingenstans. Jag går ett varv till och ropar efter henne, och jag känner hur paniken börjar smyga sig på. Var är hon? Var fan är hon?!
Jag går fram till kassorna och frågar om de sätt en liten tjej gå förbi. När jag hör mig själv bekriva vad hon har på sig slås jag av allvaret i situationen. Hon är borta. På riktigt. Någon kan ha tagit henne! Jag hör paniken i min egna röst när ber kassören hjälpa mig att leta. Vi är tre personer som går igenom hela butiken. Jag ser andra barn överallt men ingenstans är Estridh. Framme vid spelhörnan ser jag en liten grå mössa sticka fram i kön, men när jag kommer dit är det en annan flicka. Min puls stiger och jag hinner tänka massor. Hur långt kan hon ha hunnit? Har någon tagit henne? Minuterna går.
Jag springer tillbaka till kassorna där jag möter en av kassörerna som ler och pekar. De har hittat henne! En av tjejerna hittade henne stående mellan ytterdörrarna vid utgången. Jag drar en lättnads suck och kramar om min lilla tjej. Jag är rädd, arg och ledsen. Estridh är också orolig. Kanske mest över att se mig så skärrad. Jag vet inte hur länge hon var borta innan vi hittade henne. 5 minuter kanske? I en sån situation är det en hel evighet.
Puh. Det var nog det värsta jag varit med om. Panikkänslan som hinner sprida sig i kroppen och alla tankar som far igenom huvudet. Tänk om hon gått ut alldeles själv på parkeringen! Någon kunde ha tagit henne hur lätt som helst! Hur kan en liten tjej bara tränga sig förbi i kassorna utan att någon märker något? Ingen hade ju sätt henne! Det var max 30 sekunder som jag släppte henne med blicken, och då var hon borta.
Jag blev livrädd. Nästa gång vi gå ut kommer jag ha sele på henne...
Usch, vilken panik! Johannes sprang ifrån oss på en gata i Alicante nu förra veckan och bara dom korta sekunderna innan vi såg honom var ju hemska.
Vilka söta tjejer du har, förresten :)
Usch vad hemskt! Den känslan vill ingen förälder känna... Jag hade fått panik och blivit så jäkla rädd! Skönt att det löste sig och att ni hittade henne!
ush så hemskt! Tur att hon kom till rätta.
Moa försvann ju i hissen för nån vecka sedan.. värsta jag varit med om..
Det är vekligen min värsta mardröm att Tyra skulle förvinna!
Jag får panik av bara tanken och hela kroppen låser sig!
FY vad hemskt! Fick hög puls jag med. Fem minuter kändes säkert som jätteläge. Tur att det gick bra!
Fy vilken mardröm! Jag hade nog brytit ihop helt!
När jag var liten gjorde mamma en lek av det för min syster, mig och våra 2 dagbarn.
Vi skulle alltid ha mamma inom synhåll och räckhåll. Den som klarade det skulle få extra efterrätt, glass, filmstund eller vad det nu kan vara. Hon menarde att det var lättare för oss att hålla koll på 1 person än det var för henne att hålla koll på 4. Det fungerade i allafall. :)
Kram Kram
