Tiden går så fort. I morgon blir Signe 3 veckor gammal. Känns som alldeles nyss vi kom hem från BB. Men det där med tidsuppfattningen är lustigt, för det känns som en evighet sen jag var gravid och gick i väntans tider. Livet med Signe är så självklart. På ett sätt känns det som jag haft henne jämt, men samtidigt som hon nyss kom. Konstigt.

Ja, jag vet att jag sagt det förut, men hon är en väldigt nöjd bebis. Sover, bajsar och äter (massor!). Ibland undrar jag hur mycket mjölk det rymms i den lilla halvmetern? Hon älskar att ligga vid bröstet. Förresten tänker vi nte använda napp till henne heller. Det funkade fint att låta Estridh vara nappfri (hon har inte sugit på tummen eller haft något annat heller), så vi gör lika med Signe. Det ligger inga större värderingar i det, annat än att det är dumt att skapa ett behov som hon inte har.

Nog om nappar och tuttar! Jag sa förut att jag trodde mig fått några små svarskeenden, och nu är jag helt säker! Har försökt fånga de på bild, men det är svårt. Fick i alla fall några söta bilder på henne när hon ser riktigt busig ut :)






I morgon står mycket saker på agendan. Vi ska fastställa faderskapet hos familjerätten, kolla Signes tillväxt/utveckling på BVC samt gå med Estridh på bildoteket, som hon själv säger. Varje onsdag kommer en kvinna dit och läser och dramatiserar en saga för barnen. Förra veckan fick vi sitta i ett sagorum med madrasser på golvet, stjärnor som lös i taket och lyssna till kvinnanas egna, dramatiska version av Mamma Mu. Estridh älskade det!

Nu har mys-Johan bakat scones och fixat té. Puss & godnatt!