Det vankas fredagsmys och jag överraskar barnen med att vi ska äta chokladpudding. Signe blir överlycklig och springer upp till Estrid och ropar "Åh, vi äta blodpudding! Jippi!". Estrid blir lika glad hon. För vi vet ju alla så fantastiskt gott det kan vara med blodpudding ibland. Eller hur?

 

Efter detta kan jag meddela att det inte var svårt att slå förväntningarna med råge och bli mama-hero för en kväll ♥