BF
Nu är dagen här. Den som jag så länge räknat ner till. BF. Beräknad förlossning. Men än så länge ser jag inga tecken på att bebisen är på väg och tvivlar på att det ska hinnas med innan dagens slut.
Jag hade av någon anledning inte trott att jag skulle gå över tiden. Det kändes inte så. Därför är jag lite snopen. Framför allt när förlossningen gjorde ett par tjuvstarter början av veckan. Det kändes så nära då. Nu känns det i stället extremt långt bort. Lite som att det inte blev någon bebis? Nä. Det blev ingenting. Ingenting alls. Nu kommer barnet tillbakabildas och jag har väntat i onödan. Tyvärr.
Jag och Johan försöker säga till varandra att vi faktiskt aldrig varit så nära att få träffa bebisen som vi är just nu, men trots det känns det otroligt. Jag trodde han redan skulle vara hos oss vid det här laget. Ja, det är väl bara gilla läget och fortsätta denna väntan med det jag gjorde innan. Städa, vattna blommor, sy lite grann och ligga på soffan och svettas.
Lisa
Haha, det kunde vara jag som skrev det där när jag väntade Arvid. Att passera bf när man haft värkar och andra mindre hygieniska tecken på att det närmar sig är INTE roligt! Och tanken att man då skulle kunna gå över 2-3 veckor är ju rent av outhärdlig.
Hang in there och LYCKA TILL Pauline! Kommer titta in varje dag nu för att se när bebben kommer!
Kramar från flyttkaoset i Gävle!
