Skrivet 2013-01-03

"Dagarna rullar på och idag går jag in i v. 11. Snart är de första mest kritiska månaderna över och jag hoppas att bebisen där inne fortsätter att växa och må bra. För 3 veckor sedan gjorde vi ett ultraljud och fick se en liten klump med huvud, små knoppar till armar och ben och ett fint litet hjärta som slog ♥ 
 
Den 14/1 ska vi göra ett KUB-test. Jag och Johan har diskuterat det här med fosterdiagnostik fram och tillbaka. Jag har haft svårt att avgöra om ett ofarligt KUB-test egentligen ger mig någonting, eftersom det endast är en sannorlikhetsbedömning. Vi kan få en risk 1:20.000 att barnet har ett kromosomfel. Eller en risk på 1:250. Eller 1:2. Men vad säger det egenligen? Är man den där 1:an av 20.000 personer som trots allt är drabbad så hjälper ju inte en sannorlikhetsbedömning. Att drabbas av det som lillbebisen hade var en risk på 1:50.000 graviditeter. Och att vara den där 1:an liknade ändå skit - hur liten risken än var. Och ett resultat på 1:2 betyder ju faktiskt att ett barn är helt friskt. Ni förstår, man kan vända och virda på detta i det oändliga.  
 
Jag är trots allt mån om att detta barnet blir friskt, eftersom jag har två barn till som redan finns att ta hänsyn till. Alternativet för att få ett 100% säkert svar är då att göra ett fostervattensprov. Alltså sticka en nål genom magen och riskera att få missfall pga. ingreppet. Så vad väljer man?
 
Vi har ju valt att börja med att få en sannorlikhetsbedömning. Känner vi sen att vi inte kan leva med det utan vill gå vidare med fostervattensprov, så gör vi det då. Vi får se."




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: