Julstök



När man tittar på luciatåg på dagis förväntar man sig att det ska vara sådär charmigt ostrukturerat som det lätt blir när man har med barn att göra, däremot har man inte förväntat sig att fröknarna ska vara lika ostrukturerade. Efteråt kom det nämligen fram att de inte övat en enda sång med barnen. Det ledde till att en flicka inte ville gå med i tåget och sa till sin mamma "Jag vet inte ens vad de ska sjunga, och jag tycker det är pinsamt att stå där uppe och inte kunna texten". Enough said.

Estrid var i allafall stjärnan som lyste starkare än alla andra, såklart. Hon stod där med sitt ljus i handen och koncentrerade sig till tusen. Bortsett från när tomtenissen bredvid petade henne i näsan med sitt ljus. Då gav hon honom en mördande blick, slog till hans ljus med sitt egna och fäste sen blicken rakt fram och totalt ignorerade honom. Så rätt! In för alla föräldrars blickar visade hon att ingen bråkstakeunge sätter sig på henne. You go girl!

Nog om det. Jag brukar vara ute i god tid med det mesta, men den här julen känner jag att mycket släpar efter. Saker och ting blir halvdant gjorda eller inte gjorda alls. I vardagsrummet har julstjänarna ännu inte kommit på plats och fast det tredje ljuset i adventsljusstaken brinner har jag inte hunnit fått dit mossa än. Men i dag kan jag däremot bocka för ett viktigt göromål - julklappsinhandlning. Den lättaste att köpa till har varit Estrid, eftersom hon önskat sig i stort sett allt som rymms i en leksaksaffär. Spel, bilar, pennor, pyssel, filmer och gud vet vad. På barnkanalerna går reklampauserna ut på att mata ungarna med leksaker, leksaker och ännu mera leksaker. Vi har förklarat att hon inte kan önska sig allt hon ser, utan i stället välja en sak som hon verkligen vill ha. Men Estrid är smartare än så. Hon hade sett att tomten kom med en hel säck full med paket åt barnen, varför skulle hon då bara önska sig en sak? Suck.

Själv önskar jag mig, men handen på hjärtat, inget annat än fred på jorden. Så gammal har jag blivit. Lite bitter och sur har jag också blivit på sistonde, det märker jag när jag läser igenom inläggen jag skriver nu för tiden. I kväll får det bli glögg med många pepperkakor så kanske även jag bli snäll till jul. God kväll!


Stina

Jag tycker inte alls du är bitter, då vet du inte vad bitter är. Att man ibland känner hopplöshet och irritation över saker i livet och situationer som råder på vår jord visar inte att man är bitter utan att man inte gillar läget som det är. Och det tycker jag är bra fór skulle folk bara vara likgiltiga så skulle vi aldrig kunna utvecklas och förändra rådande situiationer till det bättre.

Och jag ser det som att du är en människa med stark integritet och självkänsla som vet vad du står och där de saker du tagit upp som kan verka negativa bara varit helt rätt av dig att reagera på!



Jag har också blivit så gammal och vis att jag önskar mig fred och ökad medvetenhet bland oss människor. Då kommer vi kunna fatta bättre beslut och vara bättre medmänniskor mot allt vi lever kring, både djur och natur. KRAM

2011-12-21 @ 15:25:21
URL: http://stinasohlberg.blogg.se/


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: