Herregud, vart tar dagarna vägen? Jag vet knappt om klockan är dags för lunch eller middag, än mindre om det är måndag eller fredag. När Johan en måndagmorgon frågar mig "Du, är det fredag idag?" känner jag att vi kommit ut i ledighetens yttersta träskmarker. Man vet tillslut varken ut eller in. Man bara är. Men det gör inget att vara lite vilse i kalendern. För det är förbaskat skönt att kunna göra precis vad man vill, när man vill.

Så det blir en hel del promenader, förmiddagar i lekparker, några mindre shoppingturer, filmhyrning, besök på biblioteket och lite fler promenader på det.

Här stannar vi utefter Strandpromenaden och kollar på fåglarna i kikare.   





Nej, nu ska jag återgå till verkligheten. I natt kom släkt från fastlandet för att hälsa på oss, så det kommer hända massor av kul saker i helgen! Kanske inte så mycket blggande med andra ord, vi kommer nog ha fullt upp med kusinlek och annat :) Puss & kram