Kuddkrig och bakverk
I dag har vi varit och lekt, ätit god mat och bakverk hos Lena & Max. Estridh var så himla snäll sist vi sågs, men idag var det andra bullar... Max fick ta i mot en och annan snyting och alla leksaker som fanns var Estridhs, bara. Men allt efter tiden gick så delade hon med sig och de lekte jaga runt, runt i lägenheten. Jag tror bara hon var lite ovan att vara hemma på "hans mark". Men hon gillar honom. Han är ju världens sötaste unge, så jag förstår henne. Han bara skrattar och bubblar hela tiden!
Lena hade lagat barnens favorit - korv och makroner. Till efterrätt blev det en hembakt fikabröd och kuddkrig. Estridh var dötrött när vi kom hem och deckade i sängen en timme tidigare än beräknat. Men jag är också dötrött. Ska bara se på Det okända kl. 20:00 sen ska jag nog också sova... Ny jobbavecka imorgon.
Så här ser våran dag ut i bilder!
Här är jag i bilen på väg dit
Lena är en riktig hejjare på att baka!
Mums!
"Big mama" försöker hålla koll på två vildbattingar. Det var inte lätt... Se föresten vad stor Max är jämfört med Estridh! Hon är ca. 5 mån äldre.
Kuddkrig i sängen. Bilden säger allt - Max var helt galen!
Våra guldkorn busar i sängen
"Inte i kväll Max, jag har ont i huvudet..."
Charmtroll!
En fika på Gränby Centrum
Vi var i Gränby Centrum igår. Jag fick som önskat lite nya saker till mig själv (så himla fina, bilder får ni sen!), Johan fick två t-shirts, Estridh fick en leksaksbil, sen köpte vi en nya stekpanna och pepparkvarn. Till kvällens middag handlade vi färsk kummelfilé och ostkaka till efterätt. Vi träffade många vänner och bekanta, bland andra Fanny och vi bestämde att vi ska ses i början på veckan. Jag längtar dit!
Estridh hade otroligt svårt att somna under våran shoppingtur. Sånt gör mig stressad och irrierad, när rutinerna bryts upp och Estridh inte gör som planerat. Hon var väldigt trött men hade såklart en hel del annat att titta på inne i affärerna... Suck. Efter att vi tillslut gett upp och bestämt oss för att åka - då somnar hon i vagnen. Som en stock.
Efter allt detta slit med att få henne att somna in hade vi inte mage att väcka henne och sätta henne i bilen direkt... Så vi fördrev tiden med en fika. Det var inte helt fel det heller :)
"Titta, pappa!"
"Pappas dass/dasse!" (betyder - pappas glass/kaffe)
"Pappa mmmmmh dasse!" (betyder - pappa mmmmh kaffe!)
"Hihi, där mamma!" & "Mamma Essi bapplan"
(betyder - mamma har Estridhs halsband)
"Essi sova nannen" (Estridh sover i vagnen)
Estridh hade otroligt svårt att somna under våran shoppingtur. Sånt gör mig stressad och irrierad, när rutinerna bryts upp och Estridh inte gör som planerat. Hon var väldigt trött men hade såklart en hel del annat att titta på inne i affärerna... Suck. Efter att vi tillslut gett upp och bestämt oss för att åka - då somnar hon i vagnen. Som en stock.
Efter allt detta slit med att få henne att somna in hade vi inte mage att väcka henne och sätta henne i bilen direkt... Så vi fördrev tiden med en fika. Det var inte helt fel det heller :)
Estridh har stått brevid mig och kikat när jag laddat upp bilderna här i inlägget. Så i stället för mina vanliga bildkommenrarer får ni nu hennes:
"Titta, pappa!"
"Pappas dass/dasse!" (betyder - pappas glass/kaffe)
"Pappa mmmmmh dasse!" (betyder - pappa mmmmh kaffe!)
"Hihi, där mamma!" & "Mamma Essi bapplan"
(betyder - mamma har Estridhs halsband)
"Essi sova nannen" (Estridh sover i vagnen)
F r i d a y
Fredag. Dagarna sniglar sig förbi här på jobbet, folk har väl annat för sig på sina fina semesteradagar än att krångla med banken och försäkringsbolaget. Hur som helst så har ändå veckan gått ganska fort, och jag vet inte riktigt vad helgen kommer bjuda på. Förhoppningsvis lugn och ro och goda vänner sällskap. Jag och Estridh kommer göra en ride till Lena och Max på söndag och se hur de bor. Det ska bli kul!
I kväll kommer min pappa och lillebror och stannar nog över natten. Det är bra, eftersom jag är så förbaskat mörkrädd. Vi ska äta spagetti och köttfärssås och jag har köpt glass och melon till efterätt. En hel kväll!
Något annat? Ja, jag upptäckte att det var löning idag! Jippi! Jag önskar mig en ny mascara, en himmelsäng, tandblekning (white-stripes från Ebay) och nytt skötbord. Det sistnämnda var inte till mig, utan till Estridh alltså. Vi får se vad lönekontot tillåter denna månad.
Föresten, jag har ett nytt puder från Lancome. Jag ser ut som nedan jag jag har det på mig. Bra bra!
Ser att huden under ögonbrynen skiftar i rosa. Det är inte någon häftig high-lighter utan bara rodnad hud efter ögonbrynsvaxning.
I kväll kommer min pappa och lillebror och stannar nog över natten. Det är bra, eftersom jag är så förbaskat mörkrädd. Vi ska äta spagetti och köttfärssås och jag har köpt glass och melon till efterätt. En hel kväll!
Något annat? Ja, jag upptäckte att det var löning idag! Jippi! Jag önskar mig en ny mascara, en himmelsäng, tandblekning (white-stripes från Ebay) och nytt skötbord. Det sistnämnda var inte till mig, utan till Estridh alltså. Vi får se vad lönekontot tillåter denna månad.
Föresten, jag har ett nytt puder från Lancome. Jag ser ut som nedan jag jag har det på mig. Bra bra!
Ser att huden under ögonbrynen skiftar i rosa. Det är inte någon häftig high-lighter utan bara rodnad hud efter ögonbrynsvaxning.
Picknick i Skarholmen
Efter att ha hämtat Estridh på förskolan packade vi väskan med mackor och frukt och åkte ner till vattnet. Det känns om sommaren springer förbi mig och jag hinner knappt se att den varit här! Fast det blir långa dagar på jobbet ska jag försöka utnyttja eftermiddagarna mer... Det gjorde vi i dag! Det var jättemysigt.
Även om jag parkerade bilen fel och fick konka på all packning + Estridh aplångt var det värt det. Lugnt, skönt, ljudet från havet och båtarna som puttrade vid hamnen. På vägen hem plockade vi hallon och kollade på alla lyxiga villor som ligger i denna sidan av stan. I morgon är vi lediga tillsammans, min föräldralediga torsdag = ännu mera mys!
Sommarminnen
Estridh äter en kaviarmacka på filten
Mamma älskar dig!
Här är jag i solen
Min skitunge!
Mycket myror kom och ville sitta på våran filt och äta av våran picknick, men annars var det mysigt!
Det var faktiskt skönt i vattnet...
Bada fötterna!
På förmiddagen imorgon ska vi på kalas, Estridh kompis Tiger fyller 2 år och ska självklart firas! Det var länge sen vi träffades nu så det ska bli riktigt kul :) Japp, denna sköna eftermiddag ska nu avrundas med goda mackor och varm choklad i soffan.
Puss och hej!
Även om jag parkerade bilen fel och fick konka på all packning + Estridh aplångt var det värt det. Lugnt, skönt, ljudet från havet och båtarna som puttrade vid hamnen. På vägen hem plockade vi hallon och kollade på alla lyxiga villor som ligger i denna sidan av stan. I morgon är vi lediga tillsammans, min föräldralediga torsdag = ännu mera mys!
Sommarminnen
Estridh äter en kaviarmacka på filten
Mamma älskar dig!
Här är jag i solen
Min skitunge!
Mycket myror kom och ville sitta på våran filt och äta av våran picknick, men annars var det mysigt!
Det var faktiskt skönt i vattnet...
Bada fötterna!
På förmiddagen imorgon ska vi på kalas, Estridh kompis Tiger fyller 2 år och ska självklart firas! Det var länge sen vi träffades nu så det ska bli riktigt kul :) Japp, denna sköna eftermiddag ska nu avrundas med goda mackor och varm choklad i soffan.
Puss och hej!
Potträning på gång...
Vi har inte tänkte så mycket på potträning när det gäller Estridh... Jag har mer tänkt "När hon är redo så är hon". Men efter att ha läst i "Vi Föräldrar" om att man i Asien gör barn blöjfria redan vid 3 månaders ålder! De sätter barnet på pottan/över en buske/toaletten var och varannan timme och gör ett kiss-ljud. De har barnen nära kroppen dygnet runt för att lära sig känna igen barnet signaler då de behöver göra sina behov. Detta ger barnen en betingning, när de hör detta kiss-ljud börjar de kissa vilket gör att man kan få dem blöjfria tidigt!
Väldigt imponerande. Och inspirerande! Så fram med Estridhs potta. Jag talade om för henne vad hon skulle göra och klädde av henne så hon fick gå naken. Under kvällen som följde kissade hon inte ena enda gång på golvet, utan sprang i stället till pottan. Med mycket pepping och en rolig bok i famnen så blev resten av kvällen behov gjorda på pottan. Great Hennes första pottbesök blev en positiv upplevelse. Målet är nu att få henne att använda pottan hemma, så får vi se vad de säger på dagis.
Estridh måste vara världens lättaste unge. Allt går ju som på räls. Stolt mamma!
När jag var liten
Hittade de här fotona i en av lådorna också. Själv har man ju inte lika mycket bilder på sig själv direkt när man var liten som Estridh kommer ha, ett barn med den digitala uppväxten :) Men i stället har man mamma (precis som jag tycker om att göra) dokumenterat väldigt mycket i text.
Mamma och ser ut att ha lekparkspickning någon gång i början på -90. Gillar mammas mjukisdräckt, helt rätt i tiden! :)
Estridh är ju helt klart lik sin pappa mest, men nu på sistonde tycker jag att hon får mer och mer drag av mig. På den här bilden syns det iallafall att hennes hår och näsa kommer från mig. I övrigt är min mamma lik fin som alltid (över 40 på bilden)!
Mamma och ser ut att ha lekparkspickning någon gång i början på -90. Gillar mammas mjukisdräckt, helt rätt i tiden! :)
Estridh är ju helt klart lik sin pappa mest, men nu på sistonde tycker jag att hon får mer och mer drag av mig. På den här bilden syns det iallafall att hennes hår och näsa kommer från mig. I övrigt är min mamma lik fin som alltid (över 40 på bilden)!
Min graviddagbok, ett minne för livet.
Jag ägnade gårdagen åt att gå igenom massor av flyttlådor som blivit ståendes. Lådor med saker går fort att packa upp, en hög med "spara" och en större hög med "slänga". Desto längre tid tar det när man kommer till lådorna som innehåller papper, anteckningar, alla min almenackor från gymnasiet, några foton och gamla dagböcker. Jag har alltid älskar att skriva, sätta ord på känslorna och skriva ner dem för alltid. Därför finns det ganska mycket minnesvärda handlingar där som är svåra att rusa förbi..
En av dem är min graviddagbok. En dagbok som jag började skriva när jag fick veta att jag väntade barn, första gången i mitt liv. Alla mina tankar, rädslor, förväntningar och den långa, långa väntan samlad mellan de två pärmarna. Jag förstod inte då hur mycket denna skulle komma att betyda för mig. Men mellan dessa pärmar finns mitt livs största förändring sparad i mina egna ord - vägen till att bli mamma.
Boken om min graviditet med Estridh
Estridh läser boken om hur hennes mamma upplevde det att ha henne i magen. Förväntan, rädsla, tankar och enormt mycket kärlek.
Jag har börjat på detta stycke nu säkert 10 gånger, och raderat och börjat om. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Hur jag ska skriva det. Det är så mycket känslor, bokstäverna räcker inte till...
Men för varje förlossning jag ser på TV:n, för varje dag jag får vila ögonen på min dotter, för varje sida jag läser i denna bok förstår jag vilket ovärderligt jobb alla mödrar och blivande sådana gör. Vad otroligt lyckligt lottad jag är som har chansen att få bära ett barn, känna de växa innut i min kropp och sätta ett nytt liv till världen. Varje kvinna som lånar ut sin kropp i 9 långa månader och går igenom den ohyggliga smärta för att ge denna lilla människa ett liv, gör det av kärlek.
Ja, jag vet inte vad jag vill säga egentligen. Kanske bara ville ge ord åt min beundran till alla oss mammor där ute. Vi gör ett fantastiskt jobb, glöm aldrig det.
En av dem är min graviddagbok. En dagbok som jag började skriva när jag fick veta att jag väntade barn, första gången i mitt liv. Alla mina tankar, rädslor, förväntningar och den långa, långa väntan samlad mellan de två pärmarna. Jag förstod inte då hur mycket denna skulle komma att betyda för mig. Men mellan dessa pärmar finns mitt livs största förändring sparad i mina egna ord - vägen till att bli mamma.
Boken om min graviditet med Estridh
Estridh läser boken om hur hennes mamma upplevde det att ha henne i magen. Förväntan, rädsla, tankar och enormt mycket kärlek.
En bild med många undertexter. Estridh pekar på "bebisen", det lilla lilla fostret på 4-5 cm som skulle bli... hon!
Jag har börjat på detta stycke nu säkert 10 gånger, och raderat och börjat om. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Hur jag ska skriva det. Det är så mycket känslor, bokstäverna räcker inte till...
Men för varje förlossning jag ser på TV:n, för varje dag jag får vila ögonen på min dotter, för varje sida jag läser i denna bok förstår jag vilket ovärderligt jobb alla mödrar och blivande sådana gör. Vad otroligt lyckligt lottad jag är som har chansen att få bära ett barn, känna de växa innut i min kropp och sätta ett nytt liv till världen. Varje kvinna som lånar ut sin kropp i 9 långa månader och går igenom den ohyggliga smärta för att ge denna lilla människa ett liv, gör det av kärlek.
Ja, jag vet inte vad jag vill säga egentligen. Kanske bara ville ge ord åt min beundran till alla oss mammor där ute. Vi gör ett fantastiskt jobb, glöm aldrig det.
Feberbebis
Det är stillsamt hemma hos oss idag. Estridh är trött och gosig och blir varm som en stekpanna så fort Alvendonet börjar gå ur kroppen. Efter våran lilla powernap mitt på dagen var hon alldeles skakig och tempen visade 40 grader. Ja, det är inte lätt att vara liten... Som tur är verkar inte små barn bli lika påverkade av hög feber som vuxna. Tänker er själva, hade 40 grader var man ju nästan död. Eller nått.
Vi läser böcker och kramas. Estridh säger "Mamma Pallin, däsa boten!" (Mamma Pauline läsa boken) så kommer hon springades med någon av hennes favoriter. Det är tråkligt att hon sjuk, men det är riktigt mysigt att få vara hemma med henne och gosa!
Feberbebis & jag
Efter att hennes sista Alvedon i asken fått göra verkan tog vi oss ner till Apoteket och införskaffade nya. Appropå det så såg jag att det nu finns receptfria hemmatest för Klamydia. Det visste inte jag. Har det gjort det länge? Ja, inte för att jag är behov av en koll, men ändå. Bra ju! Kanske fler får tummen ur och köper ett sånt, i stället för att boka tid och gå till frbror doktorn.
Nu är det bokläsning igen. En viss fröken slår mig i huvudet med Mamma Mu's hårda pärm, det kan bara tolkas på ett sätt. Plikten kallar, vi hörs!
Mycket energi, mycket gjort.
Vad härligt det är med dagar då man är full av energi! I dag har varit en sån dag, och jag har fått massor gjort här hemma.
I morse efter frukost plockade jag fram skruvdragaren, några hyllor vi hade i sovrummet förut och gjorde ett eget vattpass av ett stort glas vatten (hittar inte i garaget bland alla Johans grejer...). Hyllorna skruvade jag sen upp på väggen i köket, tanken är att det ska bli som ett öppet skafferi där man har alla mjölker, russin och flingor i fina glasburkar. Det blev jättebra! Jag tror hyllorna kom lite snett, men kikar man så syns det inte :)
Efter det hänge jag och Estridh på låset till IKEA när det öppnade. Vi köpte glasburkar i olika storlekar och fyllde dem med skafferiets läckerheter när vi kom hem. Nu i kväll provade jag att slänga ihop degen till chokladbollar (när jag är ensam är jag för lat för att rulla bollar, då äter jag degen med sked) och det var faktiskt smidigt att ha alla ingredienderna i glasburkar. Bara en blick över hyllan så vet man vad man har och inte har, dessutom var det mycket roligare att mäta upp allt ur en fin burk, i stället för en mjuk papperförpakning som läcker ur botten... Tummen upp för det alltså! Bilder från ni i morgon.
Förutom det har jag damsugit hela huset, städat en hel del av rummen, tvättat Estridhs sängkläder, flyttat kaninburen som väger 100 kg alldeles själv, borstat kaninerna och klippt deas klor, lagat mat och pysslat om bebisen. Som en riktigt hemmafru med andra ord!
När Törnrosa krypit till kojs får mamma tid till annat, som att blogga tex.
Lite bilder från vårat sovrum. Estridh sover inne hos oss nu under hennes närhetperiod, det är väldigt mysigt faktiskt! Till höger är altandörren ut till pooldäcket, som vi har i sovrummet.
Ja, ni ville ju se fler bilder från huset. Vi börjar väl med sovrummet då - this is it!
Nu ska jag se på Ondskan på TV4, var många år sen jag såg den sist så det kan bli kul. Minns den som bra i allafall. Den har redan börjat men eftersom vi har en underbar TV-box så kan man pausa i programmen, så nu ska jag luta mig tillbaka i soffan, gömma mig filten och trycka på play.
I morse efter frukost plockade jag fram skruvdragaren, några hyllor vi hade i sovrummet förut och gjorde ett eget vattpass av ett stort glas vatten (hittar inte i garaget bland alla Johans grejer...). Hyllorna skruvade jag sen upp på väggen i köket, tanken är att det ska bli som ett öppet skafferi där man har alla mjölker, russin och flingor i fina glasburkar. Det blev jättebra! Jag tror hyllorna kom lite snett, men kikar man så syns det inte :)
Efter det hänge jag och Estridh på låset till IKEA när det öppnade. Vi köpte glasburkar i olika storlekar och fyllde dem med skafferiets läckerheter när vi kom hem. Nu i kväll provade jag att slänga ihop degen till chokladbollar (när jag är ensam är jag för lat för att rulla bollar, då äter jag degen med sked) och det var faktiskt smidigt att ha alla ingredienderna i glasburkar. Bara en blick över hyllan så vet man vad man har och inte har, dessutom var det mycket roligare att mäta upp allt ur en fin burk, i stället för en mjuk papperförpakning som läcker ur botten... Tummen upp för det alltså! Bilder från ni i morgon.
Förutom det har jag damsugit hela huset, städat en hel del av rummen, tvättat Estridhs sängkläder, flyttat kaninburen som väger 100 kg alldeles själv, borstat kaninerna och klippt deas klor, lagat mat och pysslat om bebisen. Som en riktigt hemmafru med andra ord!
När Törnrosa krypit till kojs får mamma tid till annat, som att blogga tex.
Lite bilder från vårat sovrum. Estridh sover inne hos oss nu under hennes närhetperiod, det är väldigt mysigt faktiskt! Till höger är altandörren ut till pooldäcket, som vi har i sovrummet.
Ja, ni ville ju se fler bilder från huset. Vi börjar väl med sovrummet då - this is it!
Nu ska jag se på Ondskan på TV4, var många år sen jag såg den sist så det kan bli kul. Minns den som bra i allafall. Den har redan börjat men eftersom vi har en underbar TV-box så kan man pausa i programmen, så nu ska jag luta mig tillbaka i soffan, gömma mig filten och trycka på play.
See you tomorrow!
Barnfri kväll tillsammans
Så vad gör man när man är barnfria en hel kväll? Jo, man hyr en mysig film, köper lite goda ostar och kex, korkar upp en vinare och slår sig ner i soffan. Det var länge sen vi hade en sån lugn, mysig och avkopplande kväll tillsammans, bara jag och Johan.
Myskväll
En brie, cambonzola, mögelost, lite goda kex, parmaskinka, oliver och marmelad gjord på ingefära.
Mums!
Mums!
Det var helt underbart (inte minst ostbrickan...)! Filmen vi såg varParfymen - Berättelsen om en mördare. Den gick på TV4 här om dagen och jag blev helt förälskad, det är lätt en av de bästa filmer jag någonsin sätt! Därför var vi tvugna att hyra den så att Johan också fick se den, eftersom han jobbade den kvällen när den gick på TV.
Ja, vilken underbar film! Har ni sätt den? Så vacker, välgjord och alldeles alldeles underbar. Jag tycker om när filmer är uppbyggda som en magisk saga, och det är den här. Lika som Amelie från Montmarte så bjuder den här filmen på sagolika miljöer och detaljrikedom. Regissören Tim Burton är min favorit och detta är en film som liknar hans sätt att bygga upp en film. Den trollbinder en från första sekund, både med sättet som den är filmad på och med den osannorligt härliga berättelsen. Konstigt nog handlar den om en seriemördare, men den är en "skräckis" i särklass.
Kom hem, nu!
Om jag ska beskriva Johan med tre ord så blir det trygg, omtänksam och väldigt väldigt varm. Ja, både varmblodig (han fryser minsann aldrig!) men det jag tänkte på var hans stora, varma hjärta som man bara vill drunkna i. Han är det där lilla guldkornet som ligger kvar i vasken när alla gamla skrovliga stenar ramlat igenom, tillbaka ner i sjön. Det där lilla guldkornet som inte vet att han glimmar mest av alla.
Men framför allt är han är guldkornet som just jag hade turen att lägga vantarna på! :P
Om en timme kommer han hem, och jag saknar honom massor kvällar som denna. Men i morgon är vi lediga tillsammans hela dagen och det ska bli skönt. Tänk vad lyckligt lottad jag är som har en sån fin hjärtevän.
Men framför allt är han är guldkornet som just jag hade turen att lägga vantarna på! :P
Om en timme kommer han hem, och jag saknar honom massor kvällar som denna. Men i morgon är vi lediga tillsammans hela dagen och det ska bli skönt. Tänk vad lyckligt lottad jag är som har en sån fin hjärtevän.
Johan, jag blir bara mer och mer kär i dig för varje dag som går. Kom hem till mig - nu!
Cykeltur till ett smultronställe
Estridh älskar att cykla, eller "bippla" som hon själv kallar det. När vi lämnade gården vinkade hon till kaninerna och sa "Heddå Leo, heddå Lea, heddå bebisen! Essi bippla!". Ja, hennes språk har helt klart utvecklats enormt mycket på senaste tiden.
Vi hittade iallafall en jättebra cykelväg om går enda in till stan faktiskt! Vi cyklade på den till ICA Maxi och det tog 25 minuter, men 5 minuter till och vi var i lekparken nära lägenheten där vi bodde tidigare. Det är nog den finaste lekparken jag vet, tror jag. Den är bara något år gammal och väldigt fräsch med massor av olika gungor, klätterställningar och sandlådor. Jag tog en massa fina bilder från idag, så ni får mycket att titta på! Jag måste bara säga att jag älskar våran nya kamera. Den är kanon. Fotoglädjen är pånyttfödd!
Estridh bak i cykelsadeln. Där sitter hon och pekar och pratar om allt hon ser på vägen.
Tänk att man kan bo sådär underbart, bara 15-20 minuter utanför stan!?
Vi kramas lite i hennes favoritgunga
Sånt här gillar jag - sånt som är anpassat för barn i alla åldrar! Den här är precis lagom höjd för Estridh (eller barn från 1 år till och med) att leka själv i, vilket ger henne massor med självförtroende men också en chans att få testa sina klätterskills utan att ha mamma bakom hela tiden. Bra!
Min finaste lilla skitunge!
Sen upptäckte vi ett riktigt smultronställe!
Jag åt massor av smultron, tills Estridh kom på att det var smidigare att plocka direkt ur min hand än att leta själv bland buskarna!
Säga vad man vill om hur natten var, men i dag har Estridh varit fullkomligt underbar. Det är hon i och för sig alla dagar, men ju idag alldeles speciellt mycket. Den finaste lilla tjejen man kan tänka sig. Hon är min bästis, min finaste pärla. Hon har verkligen en fin personlighet - hon bryr sig om, tröstar, pussas och kramas, älskar att lära sig nya saker och att hitta på bus. Hon hjälper till och tycker om att få små uppgifter som att lägga varor i kundvagnen, bära väskan eller räkna upp mått med vällingpulver i sin flaska.
Man hör väldigt mycket om hur jobbigt det är att ha barn. Hur mycket tid det tar, att man aldrig kan tänka på sig själv och att man aldrig får sova. Visst, natten till i dag var bevisligen ett exempel på detta. Men alldeles för sällan pratas det om hur fantastiskt roligt det är att ha barn! Att alltid ha en lite kompis med sig, att prata med, busa med, och ha en så nära relation till som inte går att jämföra med någonting.
Vi hittade iallafall en jättebra cykelväg om går enda in till stan faktiskt! Vi cyklade på den till ICA Maxi och det tog 25 minuter, men 5 minuter till och vi var i lekparken nära lägenheten där vi bodde tidigare. Det är nog den finaste lekparken jag vet, tror jag. Den är bara något år gammal och väldigt fräsch med massor av olika gungor, klätterställningar och sandlådor. Jag tog en massa fina bilder från idag, så ni får mycket att titta på! Jag måste bara säga att jag älskar våran nya kamera. Den är kanon. Fotoglädjen är pånyttfödd!
Estridh bak i cykelsadeln. Där sitter hon och pekar och pratar om allt hon ser på vägen.
Tänk att man kan bo sådär underbart, bara 15-20 minuter utanför stan!?
Vi kramas lite i hennes favoritgunga
Sånt här gillar jag - sånt som är anpassat för barn i alla åldrar! Den här är precis lagom höjd för Estridh (eller barn från 1 år till och med) att leka själv i, vilket ger henne massor med självförtroende men också en chans att få testa sina klätterskills utan att ha mamma bakom hela tiden. Bra!
Min finaste lilla skitunge!
Sen upptäckte vi ett riktigt smultronställe!
Jag åt massor av smultron, tills Estridh kom på att det var smidigare att plocka direkt ur min hand än att leta själv bland buskarna!
Säga vad man vill om hur natten var, men i dag har Estridh varit fullkomligt underbar. Det är hon i och för sig alla dagar, men ju idag alldeles speciellt mycket. Den finaste lilla tjejen man kan tänka sig. Hon är min bästis, min finaste pärla. Hon har verkligen en fin personlighet - hon bryr sig om, tröstar, pussas och kramas, älskar att lära sig nya saker och att hitta på bus. Hon hjälper till och tycker om att få små uppgifter som att lägga varor i kundvagnen, bära väskan eller räkna upp mått med vällingpulver i sin flaska.
Man hör väldigt mycket om hur jobbigt det är att ha barn. Hur mycket tid det tar, att man aldrig kan tänka på sig själv och att man aldrig får sova. Visst, natten till i dag var bevisligen ett exempel på detta. Men alldeles för sällan pratas det om hur fantastiskt roligt det är att ha barn! Att alltid ha en lite kompis med sig, att prata med, busa med, och ha en så nära relation till som inte går att jämföra med någonting.
Att ha en bebis (ja, hon kommer alltid vara min lilla bebis) = LIVET!
Sommarens första och STÖRSTA...!
Vi har varit nere på stan i dag och kikade på nytt porslin. Dessvärre hittde vi inget som föll oss i smaken. Så kan det gå när man ska slå på stort och handla i fina butiker, nej tacka vet jag IKEA! Där hittar man iallafall alltid någonting man skulle kunna tänka sig :) Vi får åka dit och nästa gång uppdatera innehållet i våra kökskåp lite...
Men vi hittade något annat som föll oss i smaken desto mer - världens störta glass! Det var inte direkt som om vi bad om världens största glass heller, Johan önskade 3 kulor. Om ni frågar mig är detta 3 ganska stora kulor, visst? Men inte oss emot! Glassen var supergod och det tyckte Estridh också. Vi hann också klämma en god sushibuffé innan vi åkte hem och slogs med myggorna.
Det är med tungt hjärta som jag räknar ner dagarna på min sista semestervecka. Jag gick förbi mitt jobb idag och såg en och annan kollega springa förbi på stan. Det påminner mig om att semestern snart är slut och att jag också kommer sitta inne i ett kontorslandskap och svettas som de andra.
Lite ångestladdat är det allt. Det tar ju en vecka att varva ner efter att man slutat, sen ägnar man sista veckan åt att ladda upp inför jobbet igen. Se där - det var mina två semesterveckor det! Nej, bara solen kunna komma hit igen så det åtminstone kunde kännas som lite semester... Då skulle jag inte snälla lika mycket.
Estridh tar i allafall vara på ledigheten och avnjuter sommarens läckerheter utan dåligt samvete :)
Men vi hittade något annat som föll oss i smaken desto mer - världens störta glass! Det var inte direkt som om vi bad om världens största glass heller, Johan önskade 3 kulor. Om ni frågar mig är detta 3 ganska stora kulor, visst? Men inte oss emot! Glassen var supergod och det tyckte Estridh också. Vi hann också klämma en god sushibuffé innan vi åkte hem och slogs med myggorna.
Det är med tungt hjärta som jag räknar ner dagarna på min sista semestervecka. Jag gick förbi mitt jobb idag och såg en och annan kollega springa förbi på stan. Det påminner mig om att semestern snart är slut och att jag också kommer sitta inne i ett kontorslandskap och svettas som de andra.
Lite ångestladdat är det allt. Det tar ju en vecka att varva ner efter att man slutat, sen ägnar man sista veckan åt att ladda upp inför jobbet igen. Se där - det var mina två semesterveckor det! Nej, bara solen kunna komma hit igen så det åtminstone kunde kännas som lite semester... Då skulle jag inte snälla lika mycket.
Estridh tar i allafall vara på ledigheten och avnjuter sommarens läckerheter utan dåligt samvete :)
När en liten upptäcker världen
Den senaste veckan har hon utvecklats enormt mycket, både när det gäller hennes språk och mentalt. Nu är det inget joller eller konstiga ljud som strömmar ur hennes mun. Nu är det 3-4 ordsmeningar och andra påhittade ord som hon sätter i hop i långa meningar. Man hör verkligen att hon härmar ljudmelodin i meningarnas uppbyggnad och verkligen försöker gör sig förstådd med alla ord hon kan komma på. Sen händer det att man missförstår henne, man förutsätter tyvärr ibland att det inte är något speciellt hon pratar om.
Som i går när Johan bytte blöja på henne: Då sa hon hela tiden "Pappa yjja nanna! Pappa yjja nanna!". Han förstod ingenting och fortsatte och ta på den nya blöjan, tills han kände att de stack till i pannan. Då hade hon ju hela tiden sätt att han hade en mygga i pannan och försökt tala om det för honom... Då känner man sig bra dum.
Jag klippte henne i går föresten! Hon älskar att sitta framför spegeln tillsammans med mig och borsta håret, föna sig och bli klippt. Därför sitter hon stilla och är väldigt konsentrerad på vad som händer, vilket är perfekt! Luggen blev lite kortare och resten fick en lättare toppning så att lockarna lockar sig bättre. Sött va?
(alla bilder är tagna med vår nya kamera, såklart!)
Ja, helt klart är att någonting händer med hennes utveckling just nu. Sömnen är också upp och ner. Efter att alltid somna själv i sin säng har det gått åt skogen både idag vid förmiddagssovningen och nu när hon ska sova för natten. Gap och skrik, enormt närhetstörstande och hon skulle nog helst vilja krypa innanför skinnet på mig och sova där... Johan talade om det för mig att när barn lär sig nya saker så öppnar sig världen ännu lite mer vilket gör att de ofta blir otroligt mammiga/pappiga. De söker närhet helt enkelt när de märker hur stor världen faktiskt är. Inte så konstigt?
Det kan man säga stämmer väldigt bra in på Estridh just nu. Men inte mig emot, jag är mer än gärna hemma och myser med min prinsessa nu medans jag har möjlighet. I morgon är det första dagen på min sista semestervecka. Jag har redan börjat räkna ner.
Nej, nu börjar filmen "Parfymen" på TV4. Jag ska gosa ner mig i soffan, hämta de sista bitarna av en gammal chokladkaka som ligger i skafferiet och se filmen i HD-kvalité tänkte jag. En riktig helkväll med andra ord.
Ha de fint sötnosar!
First short
Här är en av de första bilderna jag tog på Estridh, men nya kameran. Nu hade jag någon konstig "dynamisk" inställning på som ser ut att öka kontrasterna något, men fokus och skärpan är ju jättebra! I efterhand är den bara ändrad till svart/vit, alltså ingen övrig retuschering. Jag är helnöjd!
Panansonic Lumix DMC LX3
Äntligen har vi köpt en ny kamera! Vår tidigare Olymus är helt kaputt, och min kärlek till fotografering har lite gran dött tillsammans med den. Jag har fått hålla tillgodo med min tråkiga kameramobil, men inte längre!
Det blev en Panasonic Lumix DMC LX3, eller med andra ord den bästa kompaktkameran man kan tänka sig. Eftersom jag älskar att fota men inte vill ha en stor systemkamera att släpa omkring på, blev det denna. Ett stort objektiv och alla finesser och manuella inställningar med blänadare, slutartid, fokus mm. som en systemkamera har - fast en mycket mer praktisk! Det finns även filter och andra tillbehör att köpa till, precis som till en systemkamera.
Jag har bara kommit till sidan 21 i instruktionsboken, så det är fortfarande en outforskad värld när det kommer till tekniken, funktioner och alla inställningarna. Men som med allt annat är det lättast att lära sig om man får testa sig fram, och det ska jag göra idag! Förhoppningsvis lägger jag upp lite bilder senare idag, så ni får se vad min stiliga lilla kamrat kan åstakomma :)
Åh vad kul det ska bli att blogga nu när man kan lägga upp fina bilder!
En dag i Furuviksparken
Denna soliga dag (kanske en av de sista på min semester?) har jag, Estridh och min pappa tillbringat i Furuviksparken. Där finns i stort sätt allt man kan tänka sig gilla när man är så väl lite som stor - karuseller, massor av djur, badplats, god mat, ponnyridning, båtturer, cirkus och uppträdanden. Det ligger inte så långt i från där vi bor, och jag var där en hel del när jag var liten. Men nu var det säkert 10 år sen jag var där sist, så det var mycket nya saker och jag kände knappt igen mig. Därför var det extra kul att komma tillbaka dit idag och visa Estridh allting! Hon var lite för liten för tivolit, men djuren uppskattade hon desto mer!
På ponnyridningen fick hon en liten sväng på Jokers rygg (försa gången hon red!), sen åkte vi alla tre en "flodfärd" där man åkte i tunnor på vattnet genom ett landskap fullt med lamor. Det tror jag hon gillade mest! Ja, att vara inne hos getterna och klappa killingarna var såklart också kul!
Pappa och Estridh vid entrén
Eftersom en glömsk mamma hade för mycket att tänka på när vi skulle i väg blev solhatten hemma... Vi fick därför köpa dena här lite för stora kepsen inne i parken :)
Vi har haft en toppendag tillsammans. Det är synd att man inte åker dit oftare, speciellt med tanke på att vi bor ganska nära. Vi måste helt klart dit fler gånger i sommar, det tror jag Estridh håller med om också :)
På ponnyridningen fick hon en liten sväng på Jokers rygg (försa gången hon red!), sen åkte vi alla tre en "flodfärd" där man åkte i tunnor på vattnet genom ett landskap fullt med lamor. Det tror jag hon gillade mest! Ja, att vara inne hos getterna och klappa killingarna var såklart också kul!
Pappa och Estridh vid entrén
Eftersom en glömsk mamma hade för mycket att tänka på när vi skulle i väg blev solhatten hemma... Vi fick därför köpa dena här lite för stora kepsen inne i parken :)
Om ni åker dit någon gång med era minsta barn kan jag verkligen rekommendera denna! Den var precis lagom för Estridh och hon tyckte det var riktigt spännande på slutet när man fick åka genom en mörk, läskig tunnel!
Vi har haft en toppendag tillsammans. Det är synd att man inte åker dit oftare, speciellt med tanke på att vi bor ganska nära. Vi måste helt klart dit fler gånger i sommar, det tror jag Estridh håller med om också :)
Den börjar bli söt nu!
Nu är kaninungen 3 veckor gammal och är ute i buren med sin mamma och äter gräs. Den är riktigt snabb och hoppar för fullt - och världens sötaste! Vi är inte säkra på att vi vill lämna bot den sen, man blir ju så himla fäst vid den när man haft den från att den föddes. Estridh älskar också hennes lilla "nini-bebis" (kaninbebis) och ger den hundra pussar bara hon kommer åt!
Än så länge vet vi inte vad det är för kön, har googlat lite och lärt mig att man kan se detta först efter 6 veckor. Men jag gissar fortfarande på en kille, men vi kallar den "kaninbebisen" :)
Är den inte söt så säg?
Myser på Johans axel
Puss!
Än så länge vet vi inte vad det är för kön, har googlat lite och lärt mig att man kan se detta först efter 6 veckor. Men jag gissar fortfarande på en kille, men vi kallar den "kaninbebisen" :)
Är den inte söt så säg?
Myser på Johans axel
Puss!
50 myggbett
Det här är ju helt sjukt! Sen två dagar tillbaka är vårat hur helt invaderat av myggjävlar. Jag har aldrig sätt något liknande. Under hela sommaren har jag knappt sätt en enda mygga. Men helt plötsligt en dag är det en tjock, mörk dimma utaför huset med äckliga, blodtörstande små monster som bara väntar på att få äta upp en.
Det går inte ens att ge kaninerna mat. Det går knappt att gå ut till bilen. Det går definitivt inte att vara ute på gården! Inte ens i den gassande solen får man vara i fred. Myggor överallt! Jag bokstavligen springer ut ur huset och tillbaka om jag skulle råka ha något viktigt ärende, annars håller vi oss inne. Det är hemskt! Ska vi ha det så här hela sommaren eller? På min semester och allt..
Tyvärr har Estridh också råkat ut för myggorna.. Det har självklart tagit sig in i huset och fanns i hennes sovrum i går när hon gick och la sig. Vi damsög upp massor i hela huset, men tydligen fanns det några äckliga jävlar kvar inne i hennes rum. För så här såg hon ut i morse när jag drog av henne pyamasen:
Stackars. Tycker så himla synd om henne. Man vet ju själv hur jobbigt det är att somna när man hör det där surrandet runt huvudet hela tiden. Och förstå vad det ska klia sen! Men hur hemskt den än ser ut så verkar hon inte speciellt påverkad av det. Hon kliar sig inte speciellt mycket, men pekar på betten och säger "Mamma, bille ajaj!" (Mamma, spindel aj aj!). Jag har gjort ett snabbt överslag och fått det till mellan närmare 50 myggbett på henes lilla kropp. Det här är inte okej.
Enligt Sjukvårdsrådgivningen är det inte farligt, så länge hon inte kliar sönder dem och huden blir inflamerad. Man kan lindra med kallt vatten och Hydrokortison, vilket vi köpt i dag. Nu i kväll se rdet redan bättre ut. Nu sitter jag inne och väntar på att myggdimman ska ge sig av härifrån. Hallå, vi bor ju inte i bushen direkt!
Det går inte ens att ge kaninerna mat. Det går knappt att gå ut till bilen. Det går definitivt inte att vara ute på gården! Inte ens i den gassande solen får man vara i fred. Myggor överallt! Jag bokstavligen springer ut ur huset och tillbaka om jag skulle råka ha något viktigt ärende, annars håller vi oss inne. Det är hemskt! Ska vi ha det så här hela sommaren eller? På min semester och allt..
Tyvärr har Estridh också råkat ut för myggorna.. Det har självklart tagit sig in i huset och fanns i hennes sovrum i går när hon gick och la sig. Vi damsög upp massor i hela huset, men tydligen fanns det några äckliga jävlar kvar inne i hennes rum. För så här såg hon ut i morse när jag drog av henne pyamasen:
Stackars. Tycker så himla synd om henne. Man vet ju själv hur jobbigt det är att somna när man hör det där surrandet runt huvudet hela tiden. Och förstå vad det ska klia sen! Men hur hemskt den än ser ut så verkar hon inte speciellt påverkad av det. Hon kliar sig inte speciellt mycket, men pekar på betten och säger "Mamma, bille ajaj!" (Mamma, spindel aj aj!). Jag har gjort ett snabbt överslag och fått det till mellan närmare 50 myggbett på henes lilla kropp. Det här är inte okej.
Enligt Sjukvårdsrådgivningen är det inte farligt, så länge hon inte kliar sönder dem och huden blir inflamerad. Man kan lindra med kallt vatten och Hydrokortison, vilket vi köpt i dag. Nu i kväll se rdet redan bättre ut. Nu sitter jag inne och väntar på att myggdimman ska ge sig av härifrån. Hallå, vi bor ju inte i bushen direkt!
Jag blir less. De äter upp mig, min semester och mitt barn. Vad gör man?
Gipsavjutningar
När Estridh var 8 månader gjorde jag för fösta gången avtryck av hennes händer och fötter med hjälp av trolldeg och gips. Det är lite pilligt, men väldigt kul! Inte minst när man kan se hur mycket de små växer. Därför gjorde jag nu likadan avtryck igen, för att kunna se hur mycket hon faktist vuxit - och det var mycket! Då var hon ändå hela 8 månader när de första trycken gjordes, tänk vad små de skulle varit om man gjorde dem när hon var nyfödd!
Ett kul tips till alla er där ute med småttningar som växer så det knakar. Gör avtryck så får ni se! Dessutom är det himla fina minnen att ha kvar när barnen blir större. Som ni ser på några av bilderna har jag köpt en djup ram (fanns på Panduro för 49:- st) och satt in hennes minsta fotavtryck i. Ramen tänkte jag måla vit och göra någon fin bakgrund, jättefin tavla och somtidigt ett fint sätt att visa upp sina minnessaker!
För er som vill testa - så här gör man.
Tänk på att det är bra att "banka ur" bubblorna ur gispet innan man häller i det i formarna. Jag bankade gipsbunken mot bordet tills bubblorna kom upp till ytan, det funkade bra. Sen får man inte söla, gipset härdar ganska fort och är mycket lättare att jobba med när det är lent och smidigt! :)
